Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sekreterare.
I grundreglerna af 1739 och i de därmed i detta fall
likalydande af 1741 heter det:
Til Secreterare syslan utnämnes en dertil skickelig ledamot, som
förstår åtskillige språk och äger den gåfvan at tala och skrifva väl, han
blifver beständigt vid embetet och utväljes dertil medelst omröstande.
Den eventualitet, under hvilken sekreteraren kunde få
uppträda som vältalare, omnämnes i en annan paragraf,
som säger:
Enär nödigt är at föra något tal uti Academien, så hörer det väl
Præsidi til, som ofvanföre är omrört; men som alla personer icke dertil
hafva en erfordrad gåfva och lätthet, och i den händelsen at Præses sig
det besväret ej åtaga ville, så företräder Secreteraren des ställe, eller den
äldsta af ledamöterne, som dertil äger skickelighet, hvilken då ställer sig
vid Præsidis stol.
De i akademien förekommande göromålen voro enligt
de äldsta författningarna till en ej ringa del lagda i preses’
hand, men öfvergingo genom omständigheternas makt
småningom i sekreterarens, hvilken snart kom att intaga den
ställning såsom faktisk ledare af akademiens verksamhet, som
han ännu innehar.
Om huru akademien under en period kom att äga två
sekreterare och om fördelningen af göromålen dem emellan,
redogöres nedan.
Detta förhållande hade redan upphört, då grundreglerna
af 1820 stadfästes, och om sekreterarens tillsättning och kom-
Vet. Ak. Pmonfërteckn. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
