Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skuldfritt; der känner man vanligtvis icke till det betydelsefulla, allvarliga
ursprunget och der är det lifvande att få skämta och göra små puts. Jag
minnes väl mig sjelf en l:sta April vid nio, eller tio års ålder. Den dagen
går aldrig ur mitt minne. Hvilken fröjd att börja med, och hvilken sorg att
sluta med! Min framgång i att narra alla i hemmet på morgonen, stötte
nästan i mina egna ögon på underverk; alla föllo offer för mig, allt ifrån
mamma och pappa ända ned till Hektor, den svartlurfviga, stora
bandhunden på gården, som, då han, gläfsande till med sina väldiga käftar, trodde
sig få en välluktande mjuk bakkaka ur min hand, fick i stället en rå
pota-tes, och hvarefter ett obegripligt april! april! hånade hans öron. Särskildt
minnes jag ett af dessa mina aprilskämt, näst det sista, och som just
bildade öfvergången till den motgång, som denna dag drabbade mig. I mitt
föräldrahem fanns en gammal, gammal man, nära 80 år, tror jag, men rask
och rörlig för sin höga ålder; för lians vistande derstädes vet jag ingen
annan orsak än mina föräldrars godhet, ty det fanns ingen bekantskap sedan
fordna dagar dem emellan. Den gamle mannen, som af alla kallades
»Magistern», emedan han under verksam ålder varit prest och troligen aldrig
hunnit till högre befordringsgrad än en stackars »hjelpprests» på landet,
stod ensam i verlden likt en sköflad tall på heden, var mycket fattig och
mycket fromsint. I timligt hänseende egde han icke mer än en gammal
yt-terpels, fodrad med fårskinn, sina hvardags- och söndagskläder, hvilka
sed-nare bestodo af en åldrig kaftan och ett par rutiga, fordom svarta, nu
bruna sammetsbyxor, samt några hebreiska böcker i citrongult skinnband, i
hvilka böcker han läste, och läste och läste. Det silfverhvita vackra
skägget föll på patriarkaliskt vis långt ned öfver hans bröst; ansigtsdragen voro
fina och ädla och på den kala hjessan tronade städse en svart kalott af
något outgrundligt slags stoff, midt emellan sidensars och skinn. 0, du gamle
käre magister, hvad jag höll af dig och livad du var snäll emot mig!
Tidigt på förmiddagen nyssnämnde l:sta April uppsnappade mina
ö-gon den gamle, gående i alléen och återvändande från en af sina vanliga
morgonpromenader. Strax fick jag infallet att narra honom April. Huru
det skulle tillgå, var också i ögonblicket beslutadt. Jag skulle föreställa
råtta och sätta mig i hans garderob, knapra och krafsa derinne tills han
öppnade dörren och då skulle jag springa upp och ropa: April, April! I ett
nu sattes planen i verkställighet. Jag ilade ned till flygelbyggningen, der
gubben i öfra våningen hade sitt rum, så vidare uppför trappan och in i
rummet; nyckeln satt alltid i dörren. Först öppnades nu garderobsdörren
på vid gafvel och jag tittade forsigtigt in i garderoben för att undersöka
om några farligheter för mig sjelf kunde finnas derinne. Det var en mörk,
lång skrubb, och sådana hafva oftast respekt med sig. Yid denna
rekogno-sering fästes min blick egentligen på och omkring golfvet, ty det var der,
som min råttroll skulle utföras. Ingen fara syntes till; endast en
pappers-sudd satt nedstucken i ett råtthål, och, sedan jag förvissat mig om, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
