Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forsigtig i sin ljusgrå kofta ocli liljekonvaljen kom alldeles hvitklädd ocli
med en doft! Alla skulle naturligtvis presenteras för mamma. Hon lärde oss
göra gyllne kedjor af guldvifvor och armband af maskrosstjelkar i ringar —
när de redan voro afbrutna, ty hon tyckte eljest mest om när de fingo stå
i fred.
Guldvifsbollar! — kunnen I göra guldvifsbollar som vi brukade?
Eljest vill jag lära er det. Två af er ställa sig och hålla i livar sin ända af
en bastant tråd, liksom ämnade ni sno en snodd. Men ni stå bara stilla.
De andra springa och plocka guldvifvor, taga af stjelken och hänga den
greniga blomklasen på tråden, till dess den är alldeles fullsatt och blommor
sitta trångt. Då håller någon i midten och sakta, forsigtigt knytas de båda
ändarna ihop, dragas till, som i en knut, — och se en rund, guldlysande
välluktande boll, som kan flyga högt mot det blå och fäller i gräset så lätt
och så vacker som en stor blomma. Maken till boll har ingen sett.
Nå, första gången man hör göken, det är också en festdag. Man
lyssnar efter från hvilket väderstreck han höres och bondfolket säger:
Östangök är tröstangök. Vestangök är bästagök. Södergök är dödergök och
Norrgök är sorggök. Ja rimligt låter det visst, men vi tyckte alltid att
göken spådde oss bara glädje och det äfven om hans rop komrno från norr.
Sorgen trodde vi ej mycket på, den var som Majsnö, snart förbi.
Nu får granen de allra vackraste små röda kottar. Alldeles som
smultron lysa de bland de veka ljusgröna barren, som ej kunna stickas än.
Sådana långa vackra hängen björkarna ha, och häggen är redan grön med
hvita blomknoppar som perlklasar. Lärkträden äro så fina och ljusgröna
med både han- och honblommor, de förra ljusgula men damerna klädda i rödt.
Den 15:de Maj komma svalorna frän de södra länderna; man påstår
att de äro så precisa och sällan försumma sig, men de måtte väl ändå icke
hafva reda på dato.
Nu börja fjärilarne flyga omkring. Den svart- och brandgula
nessel-fjärilen, den hvita kålfjärilen med ett par små svarta fläckar, den granna
ljusgula och den vackra aurorafjärilen. Ingen Apollofjäril ännu — de komma
senare och de små blå också.
Har du någonsin sett en fjäril flyga ur sin puppa? Jag glömmer aldrig
när jag först såg det. Jag var liten dä jag hade sett dem begrafva min
lilla syster och satt och funderade på hur hon kunde vara en engel hos Gud
som de sade, när jag så tydligt sett dem sänka henne i den djupa grafven.
Hur hade hon kommit upp? I fönstret låg en puppa som varit död hela
vintern, nu sken solen på den — och den rörde sig. Jag tog den i handen.
Då öppnade sig skalet och ut ur den mörka likkistan kom en vacker fjäril.
Han satte sig på kanten, rullade långsamt ut sina skimrande vingar — och
så flög han upp, ut mot den blå himlen. Sedan gret jag aldrig mera öfver
lilla syster.
Pappa berättade oss mycket om insekternas förvandlingar, det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
