Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad som berättades mig om Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Holland. Den rike bankiren Clifford inbjuder honom att bese sin landtegendom
och förblifva lios honom. Der får Linneus lefva som en prins, får den största
trädgård till sitt öfverinseende, får förskrifva hvilka böcker ban vill, ocli arbeta
så, som lian önskar.
En dag då Linneus rest till Leyden råkar ban der oförmodadt sin vän
Ar-tedi, som just var kommen från England. Artedi beklagade att lians pengar voro
åtgångna i London och att han nu beböfde mynt till kläder, böcker, promotion
och hemresa, men visste till allt detta ingen tillgång. Men Linneus tröstade
honom att allt skulle blifva godt. En tysk apothekare Seba, hade af Linneus begärt
hjelp till tredje delen af ett lärdt verk. Men Linneus, som då var hos Clifford,
kunde ej mottaga anbudet, dessutom skulle det handla om fiskar, dem Linneus
minst älskade. Derfor tager lian nu Artedi med sig till Amsterdam och
rekommenderar honom hos Seba som den störste fiskkännare (Icthyolog). Artedi arbetar
flitigt och mår väl.
Endast sex fiskar återstodo att omnämna då han en afton under hemvägen
från Seba, faller i kanalen och ynkeligen drunknar. Linneus blef mycket
bedröf-vad och for till Amsterdam för att rädda hans manuskripter, som han sedermera
ordnade ocli utgaf på trycket.
Linneus reste på Cliffords bekostnad till England, hvarest han besåg
träd-gårdarne i Chelsea och Oxford, skaffade sig en mängd rara och okända örter samt
gjorde sig bekant med dervarande lärde, af hvilka han rönte stor välvilja.
Linneus återkom till Holland och riktade Cliffords trädgård med många
lefvande örter och hans herbarium med många torkade. Boerhaave sökte öfvertala
Linneus att lefva och dö i Holland, men denne längtade hem. Förgäfves erbjöd
man honom en resa till Amerika, respengar och professorsfullmakt. Men han
försakade allt detta och ville återvända till Sverige. Starkt arbete och luften i
Holland hade medtagit hans krafter.
Förrän Linneus tog afsked i Leyden, var Boerhaave så sjuk, att han
förbjudit att ingen skulle insläppas. Linneus var den ende som fick komma in och
kyssa sin store lärares hand, med ett sorgligt farväl, då den svage gubben ännu
hade så mycket krafter, att lian förde Linnei hand till sin mun och kysste den,
sägande: »Jag har lefvat min tid, samt gjort hvad jag förmått och kunnat. Gud
bevare dig, för hvilken allt detta återstår. Det verlden af mig äskat, har hon
fått, men hon äskar långt mera ändå af dig. Farväl min kära Linneus.» Tårarne
tilläto ej mera.
Linneus reste till Paris, der han såg och lärde mycket. For sedan till
Rouen ocli seglade med strykande vind ocli storm till Kattegat. Han landsteg vid
Helsingborg, hvarifrån han reser för att besöka sin ålderstigna far i Stenbrohult och
sedan till Fahlun, der hans käraste väntade hans hemkomst. Han firade sitt
bröllop.
Stockholm mottog Linneus som en främling. Han ärnade som doktor
försörja sig, men ingen vågade förtro sitt kära lif, ja icke ens en hunds, uti en
oförsökt läkares händer. Han som allestädes utomlands blef ärad som en blomstrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
