- Project Runeberg -  Året. Teckningar ur barndomslifvet /
98

(1868) [MARC] [MARC] Author: Thekla Knös
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augusti - På fältet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommen att hålla med mig om, att icke någon af alla edra lekar liar skänkt
er så mycken glädje, som edra missionstalt. Men skolen I kunna på det rätta
sättet göra något för Herrens sak, så måste Han först få sköta om edra egna
hjertan. De äro de missionsfält, de åkrar, som Han vill plöja och rensa och
beså med sitt ords goda säd. Får den säden der slå rot, växa och bära frukt,
så fån I vid den sista stora skördetiden församlas i de himmelska ladorna
såsom goda livetekorn. Men alla agnar bortföras af stormen!

Och nu, farväl med er! Nu är Augusti slut, och September,
sommarens aftonstund, är inne.

*


På fältet.



Smärta ax, för sommarfläktar
Du ditt blonda hufvud böjer,

Dricker daggens friska nektar
Öfver blåklint lätt dig höjer.

Står du i din fulla blomma
Hur du andas kan och dofta!

Många böner, varma, fromma,

Gå för dig till himlen ofta.

Stån J der i täta leder
Bidande en framtids öden.

Kärntrupp, landets hopp — för eder
Flyktar snart den bleka nöden.

Axen till hvarandra hviska
Om sin fröjd, sitt mål, sin ära,

Detta folk, det enkla, friska,

Få de gläda, få de nära.

Män, som nu för dem arbeta,

Riklig lön de stilla lofva.

De som burit dagens heta
Tyst välsignas när de sofva.

Skäggiga om kind och mogna
Djupt sig böja axen alla,

Skänka sina vänner trogna
Guld och bröd när nu de falla.

Ej att döda, men att lifva
Denna friska här oss sändes;

Ej att plundra, men att gifva,

Nu vårt hopp i glädje vändes!

Intet ax sig höjer ensamt,
Fridsamt sina korn do blanda;
Deras mål är ett gemensamt,

Ty de tjena lifvcts anda.

Ax, som J jag ville vara;

Tack för livad jag nu fått lära!
Krafter ringa, trogna bara,

För mitt land skall frukter bära.

Tomt blir fältet, åkren härjad,
Men det ingen tycks förfära.
Snart är gyllne skörden borgad,
Axen falla nu med ära.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ktaret/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free