Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett besök vid en fyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett besök vid en fyr.
Yi seglade två mil ut i Kattegat för att bese en fyr. Den är belägen
på en ödslig klippa, den yttersta förposten mot det gränslösa bafvet. På ett rundt
torn af granit är den vackra, rörliga blänkfyren byggd. Stor ocli herrlig är
ut-sigten från den — öfver himmel ocli haf, nedanför ser man den lilla klippön ligga
på vågorna, som en redlös skuta utan segel och tackling, intet träd, ingen buske,
intet grönt ger lif och färg åt de gråa, flata hällarna. Men man ser ett litet
trefligt rödmåladt boningshus, med h vita fönsterbågar och klara fönsterrutor, bakom
livilka fina, bvita musslinsgardiner tyckas vifta ett »välkommen». Det är
fyrmästarens boning. Kär man nalkas den, mötes man af riktiga vågor af
blomsterdoft från reseda, löfkojor, nejlikor och en mängd andra slag af blommor. Man
tror icke sin egen näsa — det är som ett trolleri! Och man tror icke sina egna
ögon, det är som ett trolleri när man bakom byggningen får se en yppig
blomstergård, liksom den grannaste turkiska matta utkastad på glatta gråberget.
Fyr-mästarens hustru har med otrolig möda sammanskrapat jord och pulveriserade
snäckskal ur bergsskrefvorna, ditfört dem och deraf bildat ett trädgårdsland af
ungefär 30 alnar i fyrkant, hvaraf hon skapat ett riktigt altare åt Flora, här så
oväntadt, att man tror det en god fée slagit med sitt trollspö på klippan. Det
är ju lustigt att den frun i höstas sålde blomsterfrön för 10 rdr. Hon har likväl
intet orangeri, ingen drifbänk, ej en blomsterkruka en gång. Men hon, derute på
bafvet, samlar ändå blomsterfrön åt dem som bo här inne på landet. Här är
der-emot ganska ondt om en blomma; »de kunna icke växa för den skarpa hafsvinden»
— säga de.
Men för henne, som ej har något skydd mot stormen och knappt någon
jord till rotfäste för sina blommor, för henne växa de. — Är det icke roligt att
se hvad ömhet och värd är för en stor makt?
Tänk om vi alla, alla använde så kärleksrikt och ihärdigt cdl vår förmåga
till att verka det goda, hvar och en inom sin krets, som hon användt sin förmåga
i sin blomstergård, hur välsignelserik skulle då allas lefnad blifva!
Vet du, i ett besök på den fyren ligger mera väckande kraft än i många
postillor.
Du måste höra mera om fyren, ty nu, sedan vi beskådat blommorna,
mörknade det litet och vi gingo upp i fyren för att se den tändas.
Mången qväll hade vi sett den på afstånd, en besynnerlig rörlig stjerna,
som lyste, försvann och åter blänkte fram än med rödt, än med hvitt, än med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:36:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ktaret/0118.html
