Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett besök vid en fyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru grenljusen lyste genom fönstren på det lilla huset, huru der illuminerades
de mörka qvällarne för den lilla flickan och ingen prinsessa kunde ha ljusare
julafton än hon.
Men en tid derefter var det så mörkt derute på klippan, det var som om
det lilla huset hade försvunnit — lilla flickan var död — och modren nästan död
af sorg och förtviflan. Nu var måttet öfverfyllt och korset för tungt. Men tror
du att hon gick under? Nej, hon reste sig åter upp på Guds kraft och blef
densamma starka, verksamma qvinnan som förr — fastän hennes lif nu är
fullkomligt glädjelöst.
Om våren såg man åter med tuben huru den lilla fruns kjortlar svajade i
blåsten, som ett litet segel på klippön, då hon gick lutad öfver sina blommor och
byggde små barnhus af stenar öfver de ömtåligaste plantorna.
Aldrig klagade hon. Med sorgen i hjertat gör hon ändå, alltid outtröttlig,
just hvad hon bör. Hon spinner och väfver, gör fina hår-, perl- och papparbeten,
uppehåller huset med sin flit och hyfsar upp sjelfva sin gubbe, fastän han ofta
är röd som en stormig aftonhimmel. När någonsin någon välvillig menniska
kommer dit, smakar det henne som ett glas friskt vatten smakar en törstig.
Kanske att den beständiga åsynen af det vida himlahvalfvet och hafvet, känslan af
det oändliga gör det lättare att se tidens sorger i deras rätta dimensioner.
Jag-ville ofta fara hit och få de dubbla utsigterna öfver en stor horisont och ett stort
menskohjerta. Huru mycket ha icke vi lyckliga att lära af denna olyckliga»!
Hon begåfvade oss rikligen med blommor och goda tankar. Vi foro hem
med händerna fulla af buketter och våra hattar bekransade, då vi återkommo från
en seglats utåt hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
