Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Norrlandsflickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Än när ni intet får något, tackar ni Gud då också? Men det är sannt,
ni får aldrig intet, ni får alltid mycket?
— Återigen skrattade de små systrarna; skulle vi tacka, när vi inte får
något också, frågade en af dem, nu är du dum igen, Kerstin!
— Ja, det ska’ ni visst, det! Min mamma har sagt, att vi ska’ tacka
Gud både när vi få, och när vi inte få det goda, för Gud ger hvad som är oss
bäst, har min mamma sagt!
Kerstins visa ord fingo nu gälla; man sade ingenting deremot — och
skrattade icke heller. Och så lekte man med dockor och leksaker, och det var så
grufligt roligt att hafva Kerstin med.
Om qvällen, då små barnen gjorde sin aftonbön och deras mamma var
inne hos dem i barnkammaren, berättades hvad lilla Kerstin sagt, att man skall
tacka Gud både när man får det goda och när man icke får det. Är det sannt
det, mamma, frågade ett af barnen.
Moderns ögon fuktades, i det hon svarade: Ja, det är fullkomlig sanning,
mina barn, och vi vilja ofta påminna hvarandra om den sanningen; det är ett
skönt minne vi i den hafva fått af vår lilla Norrlandsflicka, och i henne hafva vi
verkligen haft en engel till herberges. Gud bevare det lilla barnet!
Återigen vandrade den fattiga qvinnan med sina två små barn på den
snö-betäckta landsvägen, men nu med ett lätt, nästan gladt hjerta. Kerstin hoppade till
af fröjd vid hvartannat steg — och Zachris trallade och sjöng. Ålla hade blifvit
varmt klädda, matvaror hade blifvit dem medskickade och till och med en summa
penningar förvarades af modern till framtida behof. De voro nu så lyckliga.
Så var berättelsen om den lilla Norrlandsflickan. Ämnet, som skildrats,
är taget ur verkligheten. Måtte alla små herrskapsbarn bemöta sina fattiga likar
på samma sätt, som de, hvilka med dessa rader blifvit skildrade; de skola då
kanske också få en gyllene sanning till minne derigenom — och säkert: sin Guds
välbehag och synnerliga kärlek!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
