Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrgårdens vardag. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRGÅRDENS VARDAG
SÅDAN DEN SKYMTAR I MEMOARERNA
av Sigurd Wallin
Forna tiders ärbarhet och enkla seder är ett tema, som
förståndigt folk i alla tider tycks ha vetat att inpränta i en yster ungdom
till föredöme och uppfostran. Det ligger en portion av dylik
världsvishet i den rättframma berättelse, som Johan Ekeblad, en mycket
skrivande representant för den svenska 1600-talsadeln, antecknat på en
trätallrik, vilken kanske främst tack vare denna sin påskrift kommit
oskadad till vår tid. I och för sig en obetydlig och en gång ytterst
all-daglig sak har trätallriken genom de upplysningar den bär, fått ett
särskilt intresse såsom ett påtagligt exempel på en detalj i det adliga
vardagslivet under drottning Kristinas och Karlarnas lysande tidevarv.
På den släta runda trädiskens ena sida står skrivet: »Denne talriken
haar Sahligh Christoffer Jahanson ätit på i många åhr, åk sedan iagh
hans son Jahan Ekeblad i 20 åhr, til des talriken intet årka tiäna
längre Vtan gick mitt itu, dåck haar iagh låtit slå ihoop honum, och
lagdt honum i fatebuuren för sin gambla tiänst skull och til ett
monument, Datum Stohla den 21 januarij 1685.»
På det kända stamgodset Stola i Västergötland i grannskapet av
Leckö slott har alltså husfadern av den gamla Ekebladska släkten ätit
sina dagliga måltider på en slät, kantlös, rund disk av gran. Kristoffer
Johansson Ekeblad, som under Gustaf Adolfs tid var överste för ett
regemente Västgöta fotfolk, tillbragte en lång period av sitt liv på
stamgården, där han dog 1664. Hans brevväxling med sina
bortavarande familjemedlemmar har gjort denna hans ålderdom känd för
eftervärlden. Främst är det sonen Johan Ekeblads långa och täta
serie av brev hem till fadern, som ger oss en intim bekantskap med
familjen. Sina första brev skriver Johan Ekeblad från drottning
Kristinas hov, där han tjänade som page, de senare från Karl Gustafs
fälttåg och från huvudstaden.
2 — Svenska kulturbilder II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
