Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrgårdens vardag. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xo
Sigurd Wallin
lampa på och karmstolar omkring. »Om aftnarna samlades familjen
vid 6-tiden, då té dracks uti vardagsförmaket. Frun satt i soffan,
Ryttmästaren i en länstol mitt emot med sin stora, fyrkantiga
spott-låda bredvid sig. I den var en käpp med krycka, så att han bar den
med sig in i sängkammaren, där middagsluren togs. Gubben lade
patience. Frun satt med sin sticksöm och såg på och gav sina råd.
Ofta läste någon högt. Damerna sutto med sina arbeten omkring
samma bord eller ock vid små bord i närheten.»
De handarbetande och sällskapande damerna inta i alla dessa
miljöskildringar en central plats. Handarbetet är deras högsta ära, det
representerar nyttan gent emot alla andra sysselsättningar, som kunna
tänkas uppfylla en herrgårdsfrökens dag. Man finner det tydligt på
det värmländska Yxe i den stora Geijerska familjekretsen, sådant
Marie-Louise Forsell i sina dagboksanteckningar beskriver livet där.
Till exempel så: »Vi hava nu det nöjet att se de 3 kyrk-änglarna
(lagman Geijers tre döttrar, fruarna Wedberg, Wennberg och Forsell,
den äldre generationen på stället) sitta i den blomsterdoftände
salongen och arbeta — så flitigt, så flitigt. Jag inbillar mig att de sutto
alldeles så i sin Ungdom och sydde under Fru Mormors uppsikt. —
Jag inbillar mig även att de med glädje se sina barn självmant arbeta
— och att det endast är fin diplomati att de blunda, då en förledande
Roman kommer oss att glömma sömmen — ty vi måste ju erkänna
att detta blundande sker endast för att vi själva skall finna vår plikt
att sy, att sy med lust och flit.» »Yxe-sybordet» är rent av termen
för ställets kvinnliga ungdom, det är en ofrånkomlig institution, om
den ock i en dagbok måste inta en långt mindre framskjuten plats än
ref lektionerna över besökande ungherrars hj ärtekonstitution. »Men
vi Yxinnor sömma och sömma — under en glättighet fullkomligt
oberoende av ali sviken förväntan.»
Mängderna av allehanda sömnads- och broderiarbeten, som blivit
vårdade och gömda till vår tid, och dessa arbetens kvalitet, som ofta
vittnar om en hart när otrolig skicklighet, outtröttlighet och
tålmodighet, utgöra minnesmärket över dessa generationer av damer,
vilkas hela tillvaro utgått ifrån och ständigt återgått till den
stillasittande tillvaron vid sybordet och dess konselj.
Malla Silfverstolpe säger om sin mormor, att »fru Rudbeck hade
själv varit uppfödd på det gamla förnäma sättet, att fröknarna
broderade och slogo i té», ett sätt som hon tydligen ej anser vara det enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
