Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bergsmansby. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En b er gsmansby
43
Bild 12. Målat dörröverstycke i trapphusets övervåning.
råde själva antingen där eller i sina järnbodar. Ett stall benämndes
Färnebostallet. Det var avsett för forbönder från Färnebo.
Den som under 1600-talets förra hälft reste i Bergslagen, mötte helt
andra syner än nu. I varje by eller gård, där en bäck eller rännil
fanns, som kunde draga ett par bälgar, och där det ej var för långt till
gruvorna, fanns en hytta för järnframställning. I Norberg räknade
man omkring 1625 42 hyttor, utspridda över hela socknen; till
jämförelse kan nämnas, att antalet år 1930 krupit ned till 5, varav 3
samlade i Fagersta. Skillnaden i storlek mellan hyttorna förr och nu är
visserligen oerhörd, men ännu skarpare framträder förändringen
genom att driften koncentrerats till några få punkter från att förut
ha varit ett slags hemindustri. Liksom en kvarn icke fick saknas i en
by, ville man, där man hade en bäck, under 1600-talet icke vara utan
hytta.
Ännu på 1640-talet funnos i Norberg 40 hyttor, och de drevos
efter allt att döma av varje by för sig. Bråfors torde då således
utgjort ett eget hyttelag. Snart därefter kommo emellertid nya
intressenter till, och vid 1600-talets slut voro tillsammans 9 bergsmän,
bosatta utom i Bråfors i 3 andra byar, med i laget och blåste, som det
hette, sitt järn i denna by, ty det var endast där, som hyttan fick stå
kvar, de andra hade blivit slopade. I Bergskollegii registratur omnäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
