Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bergsmansby. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 18. Ljuskronan i stora salen. Bild /<>. Spegel i stora salen.
uppbyggd invid hyttan och förenad med denna så, att de brännbara
gaserna från hyttpipan kunde ledas in i ugnen och bli utnyttjade för
malmens röstning. Genom rostningen blev malmen mör och gick
lättare att krossa och var lättare att reducera i hyttan.
Från rostgropen fördes den till bokaren, en stångjärnshammare,
uppställd i en byggnad tvärs över vattenrännan strax ovanför hyttan och
driven av ett vattenhjul. Bokningen liksom rostningen gjorde
bergsmannen ofta själv med hjälp av sina drängar och pigor, men man
kunde få stå i kö för att få komma åt. Hyttostämmeprotokollen från
1800-talet berätta om att turgång ibland bestämdes samt att arbetet
vissa år uthyrdes. Man kunde byta ut järnhammaren mot en
trähammare och bulta lin med den liksom i linskäktningsverken i Norrland,
vilka nog lånat idén från bergslagshyttorna. Den krossade malmen
lades upp i malmlavarna, plansch II, som voro timrade, taklösa, ett par
meter höga inhägnader. Innan sambruk blev genomfört, hade varje
bergsman sin, men efter ombyggnaden på 1870-talet plägade malmen
samlas i en hög på malmbacken och rostas och krossas gemensamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
