Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bergsmansby. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En b er gsm ansby
55
Bild 21. Stall, förut fatabur. Från Lilla Bråfors.
Brukningen av hyttan eller hyttugnen — masugn sade man aldrig
— var ett alltför komplicerat företag för att kunna drivas
självständigt av varje delägare i hyttelaget för sig. Det tog före ombyggnaden
knappast mindre än 14 dagar att ordentligt värma upp hyttan.
Särskild personal var nödvändig för att tekniskt sköta ugnen och göra
kontroll och utföra en del grovarbete. Den bestod av inför
bergstingsrätten edsvurna personer. Dessutom fanns en ledare för det hela,
hyttfogden, som likt en byålderman valdes per år bland bergsmännen
och avlönades av dem. Han skötte räkenskaperna — i nödfall med
hjälp av ett biträde — och gjorde uppbörd och utbetalningar och
hade att sammankalla och leda hyttestämmorna. Under 1800-talet
ha i allmänhet protokoll förts vid dessa och så även i Bråfors, där
de delvis blivit bevarade. Varje dag, medan blåsningen pågick, måste
hyttfogden besöka hyttan och se till, att allt gick rätt till. Hans
funktioner finnas preciserade redan i 1700-talets hyttordningar, men
någon sådan särskilt för Norberg känner man ej. Som teknisk ledare
av arbetet hade man en utbildad masmästare anställd. Med hjälp av
två opp sätt are skulle han sätta på kol och malm, ombesörja slaggens
bortförande och göra utslag med det färdiga, rinnande tackjärnet,
som i gjutformar måste stelna till tackor. Grovarbetet med
upp-forsling sköttes av en hyttdräng — även han anställd av laget —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
