Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Ostindiska Compagniet. Av Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Ostindiska Compagniet 89
Införseln av »ostindiskt» porslin — det mesta kom från Kina —
var högst betydlig. Låt oss efter ett sammandrag av fakturorna för
tiden 1768—1786 lämna några belysande siffror. Under denna korta
tid redovisas för 7,763,845 par tekoppar med fat, 1,196,170 par
kaffekoppar med fat, 24,950 sockernästen, 557,410 riskoppar med fat,
24,903 djupa och 143,061 flata tallrikar, 6,443 tekannor, 129,204
desserttallrikar, 154,488 spillkummar, 2,557 punschbålar och 44,042
punschkoppar, 520 nattkärl, 144 tvättkannor med fat, 369
bordsserviser, 5,800 saladiärer, 1,824 muggar. Huru mycket av allt detta
som stannade inom landet och huru mycket som återutfördes veta vi
icke. De höga siffrorna ge emellertid en förklaring till det stora
bestånd av ostindiskt porslin, som ännu finnes bevarat. Värdet av de
under den angivna tidrymden införda till mer än 11,3 millioner
stycken uppgående porslinspjäserna beräknades 1879 till 1,6 millioner
kronor. Dessa siffror äro ändock icke uttömmande, ty mycket
infördes också av besättningen genom den s. k. »friförningen».
En annan importvara av betydelse var det kinesiska sidenet. Denna
import var städse en nagel i ögat på de inhemska sidenfabrikörerna.
För att avväpna motståndarna avstod kompaniet från att införa vissa
tygsorter. Då klagomålen fortsatte pålades 1741 en avgift av 15 %
för nyttjande av ostindiskt siden. Likväl torde mycket sådant ha
kommit in. 1752 omtalas att 14,243 sidenstycken just lossats i
Göteborg. Ett par år senare förbjöds ali införsel. För att blidka
sidenfabrikörerna lät kompaniet i stället fartygen hemföra rått silke.
Sedan Gustav III upphävt överflödsförordningarna förekomma åter
stora poster med sidentyger på fakturorna.
En ostindiefarares återkomst var en stor händelse i Göteborg, vilken
firades med festligheter av allehanda slag. Lasten fördes med
hem-förarelagets båtar från det vid Klippan ankrade fartyget in till
Ostindiska kompaniets stora magasin i staden. På 1750-talet uppfördes
det nuvarande magasinet vid Norra Hamngatan efter ritningar av
Carl Hårleman — där inrymmas numera Göteborgs musei
kulturhistoriska samlingar, bland vilka även finnes en avdelning belysande
kompaniets historia. Här lagrades varorna i avvaktan på
försäljningen. Denna skedde genom auktion, som kungjordes genom
meddelanden i tidningarna, medelst auktionskataloger m. m. Vid dessa
tillfällen samlades köpmän från när och fjärran, icke minst från utlan-
7 — Svenska kulturbilder II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
