Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötsk trädgårdskonst. Av Bengt Cnattingius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTGÖTSK
. TRÄDGÅRDSKONST
Av BENGT CNATTINGIUS
rvüft^,
En östgöte med självmedvetenhet — och vilken östgöte äger
inte det? — räknar gärna sin provins trädgårdsodling i
fyratusenfemhundra år... Pålbyggnaden från stenåldern vid Alvastra har
nämligen givit fynd av två slags äpplesorter, en större och en mindre. Den
större sorten bär kultiveringens prägel, medan den mindre tydligen
är vildträdets oädla produkt. Men även om den självmedvetne
östgöten måste ge en obarmhärtig forskning rätt i att denna förädling
näppeligen har försiggått och att även den större äpplearten är
hämtad från vildaplar, så har han skäl att yvas över en mycket gammal
trädgårdsodling i sitt landskap, fastän årtusendena måste reduceras till
sex, sju hundra år. Hans lokalpatriotism hämtar nämligen rik näring
från de klosterträdgårdar, som kunna konstateras åtminstone på två
platser, nämligen vid Vreta och Vadstena.
Vid Vreta kloster få vi tack vare utgrävningar, konserveringar och
vackra planteringar en livlig föreställning om en väsentlig del i
trädgårdsanläggningen, nämligen klostergården med den omgivande
korsgången. Och vid Birgittas kloster i Vadstena möta vi en i sina
huvuddrag väl bevarad medeltida trädgård, som nog är utan motstycke i
Norden. Söder om kyrkan låg munkarnas trädgård, tvådelad genom
en gång. Närmast kyrkan finna vi den äldsta delen, anlagd av den
fromme Johan Petarsson i slutet av 1300-talet. Han är Sveriges förste
kände trädgårdsarkitekt. I gräsmattorna växa talrika
klosterblommor: akleja, pärlhyacint, »munkar och nunnor», pingstlilja,
snödroppe, klosterlilja, trädgårdstulpan, Birgitta-lök, krollilja, luktviol,
ängsgröe, ven, svingel, svalört m. m. På vissa partier dominera
klosterliljor, på andra »munkar och nunnor» och i mitten vildtulpaner.
En konstnärlig avsikt spårar man alltså. Åt söder låg »kryddagården»,
där man odlade köks- och medicinalväxter.
11 — Svenska kulturbilder II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
