Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötsk trädgårdskonst. Av Bengt Cnattingius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r54
Bengt Cnattingius
Nunnorna hade en ännu vackrare anläggning. Den kallas
»gräs-gården» och låg norr om kyrkan, omsluten av klosterbyggnaderna.
Man förstår av namnet att den var gräsbevuxen, men även träd och
blommor funnos där. Gångar voro anlagda längs sidorna och i kors.
Såsom trädgården här gestaltats med mer eller mindre konstnärliga
avsikter möta vi den ännu ett par hundra år framåt. Ända tills
nyromantiken i slutet av 1700-talet väcker känslan för naturen till liv
förblir huvudprincipen att behandla trädgården som en till
byggnaderna direkt hörande del, avgränsad från det omgivande landskapet.
Ännu under 1500-talet var trädgården rent medeltidsmässigt
anordnad på liknande sätt som i Vadstena kloster. Det stolta Stegeborg,
som bevakade inloppet till Slätbaken och som huvudsakligen hade
Johan III att tacka för sin skönhet, hade två trädgårdar.
Utanför östra sidan av den stora rektangel, som byggnadslängorna
bildade, låg »lilla trädgården», liknande nunnornas »gräsgård».
Nedanför denna sträckte sig den ännu delvis bevarade »stora trädgården»,
som säkerligen hade ungefär samma utseende som klostrens
»trädgård» och »kryddgård».
Utvecklingen inriktar sig nu på utbildandet av »örtagården» eller
gräsgården, den egentliga lustträdgården. Den ligger närmast
byggnaden och delas i parterrer med gångar. Redan Vadstena slott får del
av den renässansens härlighet, som en trädgårdsanläggning i italiensk
stil erbjuder. Och ännu större regelbundenhet och arkitektonisk
ordning genomfördes vid Bråborg, Kungs-Norrby och Stjärnorp.
Tydligast träder oss x 600-talets trädgårdskonst till mötes vid Skenas
på en udde i Bråviken. Nu är hela anläggningen en ruinhög, men
Dahlberg har bevarat en bild i Suecia antiqua, bild 2. Söder om slottet
utbreder sig en stor rektangulär trädgård, omgärdad med ett högt
plank och indelad i kvadratiska kvarter. De fem parterrerna, som
sålunda bildas, äro rytmiskt växlande i storlek, genombrutna av raka
gångar och förrikade av i mönster ordnade planteringar utom den
mellersta, en tapis vert. De bredvid liggande parterrernas
mittpunkter äro prydda med åttkantiga paviljonger.
I fortsättningen, i synnerhet från mitten av 1600-talet, blir
parterrernas förhållande till byggnaden det egentliga problemet. Det
gäller att samordna dem med slottet. Vid Ollonö, som anses ha uppförts
av Nikodemus Tessin d. ä., ligga parterrerna i slottets mittaxel.
Dammar med skulpturer ge dem större liv. Ännu bättre lyckades Tessin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
