- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Andra bandet (del III & IV) /
206

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett karolinskt slott (Strömsholm). Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 8 Gunnar Mascoll Silfverstolpe

ditionen namnet Carl XII:s ridbana. Sedan 1867 är Strömsholm
upplåtet för arméns ridskola, och det friska, oförvägna ryttarliv, som sedan
dess brusat kring det av en forsande ström omslutna slottet, har i hög
grad bidragit att uppliva minnena från den karolinska tiden och att
föra besökaren in i de rätta stämningslägena.

Urcellen i den omfattande anläggningen är den fasta borg, som
Gustaf Vasa började mura upp på en ö i strömmen 1555, och om
vilkens karaktär de nuvarande källarne ge vissa upplysningar. Redan
under den gamla kungens dagar eller under den tidrymd på sextio år,
då huset innehades av hans änka Katarina Stenbock anlades på
fastlandet väster om strömmen diverse ekonomibyggnader — borgstuga,
skrivarstuga, stall etc. 1630 kom Strömsholm i Maria Eleonoras ägo.
Att Gustaf II Adolfs drottning sörjde sin make otröstligt har ingått i
det allmänna medvetandet. Under änketiden vantrivdes hon
svårligen i Sverige, som hon fann »kalt, klippigt och bedröfweligt» och
rikskansleren Axel Oxenstiernas uppmaningar att hon skulle slå rot på
Strömsholm, där hon kunde ha »sjön, seglatzen, strömmar, qvarnar
och alle begärlige beqvemligheter» lyssnade hon icke till. Trots att hon
sällan kom till Strömsholm torde anläggningen ha utvidgats under
hennes tid — med påbyggnad och utbyggnad av slottet på holmen och
med uppförande av flera hus i grannskapet.

Hur Strömsholm tedde sig då Hedvig Eleonora mottog det i
morgongåva av sin herre och man 1654, kunna vi skaffa oss någon
uppfattning om tack vare en karta från åren 1650—52, bild 5, i
lant-mäteristyrelsens arkiv. Borgen ute i strömmen har en rektangulär
kropp med framspringande fyrkanter i väster och öster. Borggården
omslutes av några osymmetriskt placerade och oregelbundet
utformade hus. Ned efter Kolbäcksåns vindlande lopp ligga ett större antal
byggnader utströdda, och i nordväst finner man en fyrlängad gård,
som enligt kartans förklaring kallades »Stallbahnen».

Denna ålderdomligt pittoreska och absolut omonumentala
anläggning omformades av Hedvig Eleonora till ett slott, där allt var
reglerat efter ett system med en efter franskt mönster utbildad längdaxel
som ryggrad. Huvudbyggnaden fick ligga kvar ute i strömmen, men
dess huvudfasad skulle visa sig fri i ett långt perspektiv och de för
hovhållningen nödvändiga flyglarna komponerades in symmetriskt.

Det gamla huset började »nedtagas» i april 1669, vid vilket tillfälle
Erik Dahlberg f. ö. tjänstgjorde som befälhavare för de med rivningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:38:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-2/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free