Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett karolinskt slott (Strömsholm). Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8 Gunnar Mascoll Silfverstolpe
Det rikaste rummet i denna våningssvit är sängkammaren, som har
boiserie i vitt och guld och väggfälten klädda med en stormönstrad
sidendamast, vilken 1769 inköptes från handelsmannen Sven
Caller-stedt i Stockholm och som helt nyligen återfått sin pompösa
sparlakanssäng med textil utstyrsel av samma sidensort. Originellare än
denna och de därtill anslutna interiörerna är emellertid Kinesiska
salen. Här har Lars Bolander år 1774 målat väggarna med kineserier
i blått och rött å elfenbensgul fond. Han har använt sig av
kompositioner av franska mästare från den tid, då Kina var högt på modet i
Paris, men han har stämt hela dekorationen i en blond tonart, som är
hans egen och som påminner oss om, att han levde samtidigt med
Bellman.
De till slottet anslutna trädgårdsanläggningarna ha sedan
karolinernas dagar förändrats åtskilligt — genom nyplaneringar och genom
förfall — men de fransk-klassiska linjer, efter vilka Tessinarna, far
och son ville tukta in grönskan äro ännu fullt skönjbara. Partiet öster
om strömmen har alltjämt något av den strama regelbundenhet, som
avsågs i den ursprungliga planen och i den söder om slottet belägna
köksträdgården kan man fortfarande ända in i vissa detaljer — som
den centrala »basseinen» — spåra det klara systemet. Men utom
själva slottsområdet — särskilt öster därom å de marker, dit ridskolans
kapplöpningsbana är förlagd — utbreder sig en park, som man skulle
vilja kalla »engelsk», om den inte vore tillkommen helt genom
naturens egen givmildhet, utan allt ingripande från av rousseauanskt
natursvärmeri besjälade trädgårdsarkitekter. Denna Mälarlöväng med
ek-bevuxna kullar och med blomsterrika hasselsnår tillhör det ljuvligaste,
som Gud har skapat. Den som alltifrån tidiga barnaår haft detta för
ögonen tycker åtminstone så. Till intäkt för att han inte härvidlag
bestämmes av små lokala synpunkter tar han den gamle
Västmanlands-topografen Graus ord: »I synnerhet är här oförlikneligt vackert om
sommaren, då marken och träden överallt stå i sin fägring».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
