Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mollösund. Av Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Sven T. Kjellberg
Bild, 4. Mollösund. Bebyggelsen vid stranden med flera led av röda sjöbodar
grupperade kring bryggorna avlöses in mot land av de i ljusa färger målade boningshusen.
Längst bort den på 1860-talet nybyggda kyrkans torn.
som ett stort fyrkantigt hål den sotiga gruvan, på vars järnhäll elden
av torkat vrakgods från upphuggna eller strandade skutor,
iland-flutna bräder och tunnor eller rent av dyrköpt ved inifrån
bondlandet brinner under de trebenta brandjärn, på vilka pannan eller kitteln
står. I gruvans bakvägg, täckt av en järnplåt, är öppningen till den
stora fyrkantiga ugnen, vars mur skjuter ut genom väggen för att ej
ta för mycken plats i det trånga köket. Utanför täckes ugnsmuren
av stenhällar eller ett litet snedtak av bräder. På väggen mot
stugu-rummet har gruvan ett hål in till järnkakelugnen eller inliggaren,
som den också kallas. Genom detta skjutas bränder och glöd från
gruvan för att värma upp stugan. På sina håll har man vindugnar, som
i likhet med inliggarna äro byggda av ornerade gjutjärnshällar,
vanligen från något norskt järnbruk, men dessa äro försedda med egen
rökgång och eldas från stugan. I spisen finnes även en annan
anordning än brandjärnen att hålla kitteln över elden. Fäst vid en krampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
