Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bie, badorten mitt i skogen. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2jO
Sigurd Wallin
ner den intresserade en den mest fängslande och övertygande
uppläggning av detta högintressanta ämne.
Traditionen i Bie förmäler också, att även de övriga källorna varit
använda före den ordnade badinrättningens tid. Bönderna i byn hade
sina brygghus liggande i rad utmed den bäck, som upptar källornas
avflöde, och i dessa brygghus badade man, varvid gummorna i byn
skötte badningen även för främmande gäster. Den storskifteskarta
från 1775—76, av vilken ett par utdrag här återges, visar dels raden
av brygghus utmed bäcken, dels också de ägofigurer, n:r 17—24, som
motsvara den nuvarande badparken. I kartbeskrivningen betecknas
dessa som de olika åbornas källhagar, där marken »mäst består av
Kjällos, med några Ahlbuskar bewäxte».
Den badortsanläggning, som år 1843 gjordes i Bie och efter baron
Knut Bondes friherrinna fick namnet Augustenbads badanstalt, hade
sina förebilder från den tyska kallvattenkurmetod, som vid denna tid
gjort sitt segertåg genom Europa och nyss införts även till Sverige.
Den tyske bonden och naturläkaren Priessnitz, som åren 1829 och
1830 blivit dömd för kvacksalveri, blev redan året därpå erkänd och
fick tillstånd att behandla sjuka med den av honom uppfunna
vattenkur, som efter hans hemort kallas Gräfenbergerkuren. Denna metod
synes ha införts till Sverige först av intendenten vid S:t Ragnhilds
källa i Söderköping, d:r J. O. Lagberg, som i början av 1840-talet
reste till Gräfenberg och efter hemkomsten öppnade
kallvattenkur-anstalten i Söderköping. En läkare, som lärt känna denna metod hos
Söderköpingsdoktorn samt på ort och ställe i Tyskland, d:r Per Levin,
blev den som, ehuru han ej var den förste badläkaren i Bie, satte sin
kampglada övertygelses prägel på anstalten och gav den dess
utpräglade hållning av kallvattenkurort. Även om anstaltens första
anläggning och flesta byggnader redan stodo på platsen, när d:r Per Levin
i början av 1850-talet övertog ledningen, kan man med största
tillförsikt säga, att det var hans ande som levde och regerade i det hela
och gav den för långa tider bestämmande karaktären. Om det är
riktigt att vid den första anläggningen en viss huvudvikt låg på att
få till stånd en brunns- och badort, som kunde tjäna som
provins-societetens sommarmötesplats, d. v. s. främst en plats för
umgängesliv, så kom utvecklingen att gå i en något annan riktning. Hälsö- och
sjukvården tog mer definitivt överhand, så att i verkligheten
förevändningen kom att bli huvudsak på denna kurort mer än på fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
