Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolle och kåsa. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 8
Sigurd Erixon
Bild ij. Dryckesbolle från Rölanda sn, Dalsland. Nordiska museet.
jat skurna kärl i form av skålar med eller utan handtag, fågelkärl,
kåsör och skopor. Som en nobiliserad form härav måste man betrakta
de ovan skildrade utskurna, tvågreniga kåsorna hos den svenska
högadeln under 1500-talet. De äro sålunda icke alster av finsk folkkonst,
såsom vissa forskare genom en serie misstag antagit. Inom det sydliga
svarvkärlsområdet, där bollarnas distrikt är en västlig del, möter man
dryckeshornen, vilka däremot alldeles saknas norr om Uppland. De
nordliga föremålstyperna äro i allmänhet ålderdomligast. Man
kommer av detta och andra skäl till det resultatet, att svarvade
dryckeskärl, som dock måste ha förekommit i vårt land ända sedan järnåldern,
troligen ej blivit allmänna förrän under medeltiden och då endast i
landets sydliga och västliga delar och att det är som en specialform av
dem, som bollen bör betraktas. Skurna träkärl har man brukat
dessförinnan. Hornet i sin tur har spelat en stor roll både under järnåldern
och medeltiden, framför allt som rituellt kärl.
Det ligger nu nära till hands att uppfatta bolle och bulle som
benämningar på de kärl, som genom svarvning gjorts så runda, att de
utmärkte sig framför dem, man annars var van vid. Häremot talar
dock, att man även utan svarv kunde åstadkomma runda former och
att benämningen är mycket gammal. Hur härmed må förhålla sig,
är beteckningen bolle i varje fall äldre än den tid, då den inböjda
brädden blev vanlig på träkärl. Sannolikt är emellertid, att bolle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>