- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
30

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolle och kåsa. Av Sigurd Erixon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 8

Sigurd Erixon

under sagotiden tjänstgöra som en stor behållare, avsedd för en hel
menighet. Det är i en liknande uppställning men i ganska olikartad
funktion, som Bielkebollen enligt den tolkning här givits, bör tänkas
ha blivit använd.

Begravningsgillen i Norden måste redan under förhistorisk tid ha
haft formen av ett slags dryckeslag. Sådana namn som arvöl, gravöl,
jör(d) öl, liköl och saluöl, av vilka flera allmänt brukades under äldre
medeltid, tyda därpå. Det glas vin, som ännu i dag är minimaldosen
för undfägnad vid en begravningsbjudning, är en rest härav. Både vid
de egentliga gravölen och vid åminnelsefester i gillena drack man
under medeltiden och ännu vid nyare tidens början i Sverige och i
Norge en åminnelseskål, kallad minne, och denna har senare blivit
en skål för den dödes välgång, något som bibehållits i många bygder
ända in på 1800-talets senare hälft. I Wales har det varit bruk, att när
den döde skulle föras ut genom dörren, dricka en skål, — stundom ur
en bolle av trä — över hans lik. Ibland har det varit folk, som mot
betalning gjort detta, emedan de därigenom troddes befria den döde
från hans synder. Slående paralleller härtill finnas hos många
primitiva folk, vackrast måhända hos Ainufolket i Ostasien, där offertanken
är mera framträdande. Hos oss ha gravölen ej sällan fått formen av
uppsluppna fester med dans och mat och dryck och skålar för den
döde, sannolikt egentligen en yttring av sympatisk magi. Det var en
bjudande plikt att på rituellt riktigt sätt begå gravölet och att göra
det så rikt och förnämligt som möjligt. Under sådana förhållanden
torde Bielkebollen icke varit unik i sin art utan anslutit sig till en
tradition, varom vi dock för närvarande icke veta mer, än vad man
genom jämförelser kan utläsa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free