- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
41

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklig tideräkning. Av Martin Pn. Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Folklig tideräkning

4i

i räkningen, i viss mån motsvarande dagraden i vår
almanacka; den tjänar därjämte till att hålla reda på
veckodagarnas växling. Ty under ett år faller varje
veckodag, t. ex. söndagen, på samma runa men
förskjutes också vid övergången till ett nytt år. Det är
den inrättning, av vilken vår almanacka ännu bevarar
ett rudiment i sin uppgift om söndagsbokstaven. De
sju första runorna ersätta alfabetets sju första
bokstäver, A B C D E F G. Dagraden börjar med
bokstaven A (runan Y) och med den 1 januari. År 1930
är den 1 januari en onsdag, söndagen den 5 januari
faller således å bokstaven E (runan R.) och likaledes
alla följande söndagar i året. Den 31 december 1930
är åter en onsdag, nästa söndag den 4 januari 1931.
Den fjärde bokstaven är D (runan A), vilken således
är söndagsbokstav för år 1931. Vart fjärde år var
emellertid skottår med 366 dagar, och då inträder en
komplikation. Skottdagen är den 24 februari, och den
räknas på samma runa som föregående dag. Därmed
inträder en växling i söndagsbokstaven. 1932 är ett
skottår; det börjar med söndagsbokstaven C (runan t>),
men efter den 24 februari blir söndagsbokstaven B
(runan b).

Den övre raden på runstaven anger med symboliska
bilder de fasta högtids- och helgondagarna, som alltid
inträffa på samma dag i året, t. ex. Kyndelsmässa,
Marie bebådelsedag, Larsmässa, juldagen o. s. v. jämte
några andra ytterst få märkesdagar, som icke äro
huvudsakligen av kyrklig betydelse: (den första)
vinterdagen, Calixtus, den 14 oktober, och (den första)
sommardagen, Tiburtius, den 14 april. De bilder, med vilka de
sistnämnda dagarna betecknas, syfta icke på de rätt obetydliga helgonen.

Den nedre raden innehåller runradens sexton runor jämte tre andra
runliknande tecken, således inalles nitton, fördelade på ett skenbart
nyckfullt sätt. De äro de s. k. gyllentalen, med vars hjälp man finner
de tidpunkter, då de rörliga högtiderna, påskdagen m. fi., infalla olika
år. Denna beräkning är dock så pass invecklad, att det icke torde vara
skäl att fresta läsarens tålamod med den.

Bild 3. Runstav
från Sollerön,
Dalarna. Nord.
museet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free