- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
44

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklig tideräkning. Av Martin Pn. Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

Martin P:n Nilsson

kalendrarna, vilka naturligtvis också ersatte de hedniska festdagarna
med de kristna.

De medeltida kalendarierna innehålla liksom deras antika
förebilder en rad mer än runstavarna, nämligen just den för oss viktigaste,
serien av månadsdaton. Detta kan synas vara en väsentlig skillnad,
men innan vi antaga detta, måste vi beakta, hur kalendern användes
under medeltiden. Månadsdatona räknades och betecknades på det
romerska sättet, så och så många dagar före Nonæ (den 5, i vissa
månader den 7), Idus (den 13, i vissa månader den 15) och Kalendæ
(den i i nästa månad). Vårt sätt att räkna månadens dagar framåt
från och med den 1 till och med den 31 kom först sent i bruk.
Denna datering var lärd, användes sällan och aldrig i det allmänna
livet. Den övliga dateringen var efter helgondagar, t. ex. S:t Lars
(Larsmässa, den 10 augusti), och om dagen ifråga icke föll på en mera
allmänt känd helgondag, hjälpte man sig med att angiva veckodagen
före eller efter närmaste bekanta helgondag. En gotländsk inskrift
från 1514 säger t. ex.: Peter i Övre Gandarve, han lät göra denna
mur och stugan och båda lyktades på torsdagen före Katarinamässa
(=25 november, således den 23 november 1514). Den serie i de
skrivna kalendarierna, som medeltidens människor således icke hade
bruk för, var just serien av månadsdaton; den uteslöts därför på den
för allmogen avsedda kalendern, runstaven. I övrigt motsvarar
runstaven fullständigt ett medeltida kalendarium. Den innehåller årets
dagräcka i form av veckodagsbokstäver, med vilkas hjälp man följde
dagarnas gån g, helgondagarna och andra fasta högtider, betecknade
med bilder, och gyllentalen, med vilkas hjälp man bestämde de rörliga
högtiderna, påsken m. fi. och den före denna infallande fastans
början. Att den ständiga kalendern inristats med runor på trä, är blott
en av praktiska hänsyn föranledd omsättning till det på den tiden
vanliga skrivmaterialet, om vars allmänna bruk ännu ordet ’bokstav’
vittnar, och till den inhemska skrivart, som allmogen fortfarande
använde på grund av gammal tradition och därför att den var bekväm
för skrivmaterialet.

På runstaven finnas knappast andra inhemska element än de båda
daguppgifter, som redan nämnts, sid. 41, vinterdagen, Calixtus, den 14
oktober, jämför bild 4, och sommardagen, Tiburtius, den 14 april, den
förra betecknad med ett bart träd och den senare med ett lövat träd.
Dessa dagar voro så viktiga, att åtskilliga runstavar börja dagräckan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free