Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklig tideräkning. Av Martin Pn. Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folklig tideräkning 4i
Bild Solvisare på sandstenspostament. Stora Sköndal, Brännkyrka sn, Stockholm.
Härmed komma vi in på den långa rad av märkesdagar för
väderlek och lantliga arbeten, som äro välbekanta ur Bondepraktikan och
ännu levande folktradition. Tyvärr har detta område ganska litet
uppmärksammats i vårt land, medan omfattande samlingar gjorts i andra
länder. Märkesdagarna äro helgondagar, ty den folkliga tideräkningen
följde dessa. Här kunna blott några få exempel nämnas. Petter Katt
(Petri Cathedra, den 22 februari) kastar en glödande sten i sjön; efter
den dagen töar isen lika mycket undertill, som den fryser på ytan.
Fryser det vårfrudagen, skall det frysa i fyrtio dagar, o. s. v., o. s. v.
för att icke tala om fruntimmersveckan och den än värre
Sjusovare-dagen (den 27 juli). Tyvärr har dess avskaffande icke medfört en
stadigvarande förbättring av det ideliga regnande i sju veckor, som
regn den dagen bebådar. Man skall så bönor på Beda (den 27 maj).
Det fanns ett slags korn, som kallades korsmässokorn, därför att det
såddes om korsmässan (om våren, den 3 maj). Om Erik (den 18 maj)
ger ax, ger Olof (den 29 juli) kaka.
Den tideräkning, om vilken vi hittills talat, utgick, ehuru folklig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>