Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklig tideräkning. Av Martin Pn. Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folklig tideräkning
4i
Bild ii. Solklocka av trä. Orsa sn. Nordiska museet.
meln, ej växlar allt för mycket. Genom att peka mot en viss punkt av
denna båge kan man angiva tiden på dagen med rätt stor
noggrannhet, och denna metod användes av många folk i tropikerna. Under
våra nordliga breddgrader är det svårare att på detta sätt bestämma
tiden på dagen, därför att solens bana och höjd över horisonten
växla starkt. Man tillgriper därför som hjälpmedel vissa fasta punkter.
Olaus Magnus berättar, att man för att bestämma dagens tider i höga
Norden betjänade sig av högre och lägre klippspetsar, vilka kasta
skuggor, då solstrålarna falla på dem. Om detta bruk vittna ännu
namnen på många berg i norra Sverige och Norge, Middagsberget,
Nonsberget m. fi. Sitt namn ha de fått, därför att solen, sedd från en
viss gård eller by, stod rakt över dem vid middag eller non (kl. 3e.n1.).
Gesundaberget, som även kallas Middagsberget, ligger t. ex. rakt söder
om Mora, bild 8. I södra Sverige, där det ej är gott om berg, visa andra
ortnamn, att man utvalt en passande åker, mosse eller vik för samma
ändamål. Med sin vanliga intelligens satte isländarna detta i system.
De uttogo framträdande punkter vid horisonten eller staplade upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>