- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
72

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Votivskepp. Av Philibert Humbla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6o Philibert Humbla

åtskilliga sätt, så att alla dessa skulle kunna försvaras emot kritik från
nautiskt sakkunnigt håll.

Ett annat svenskt votivskepp, från okänd kyrka, är »Die
Hoff-nung», sedan 1882 i Göteborgs museum, bild 3. Skeppet härstammar
i nuvarande skick från 1700-talets förra del och är en tvådäckad
örlogsman. Det kanske värdefullaste i detta fall, är den fullständigt
orörda riggen. Själva skrovet är i jämförelse med riggen ålderdomligt
och liknar mest östersjöbyggena med den karaktäristiska stora
akterspegeln från 1600-talets sista decennier. Riggen åter pekar ett stycke
in på nästa århundrade. Mesanen har fått gaffelsegel i stället för
latinsegel, bär vidare märssegel och bramstång utan segel, endast »för
stat», som sjömännen bruka säga. För- och stormasten ha fått
bram-segel, en nyhet från omkring 1600 i våra farvatten.
Bovenblind-masten har mistat sitt segel och lever kvar endast som flaggspel för
gösen, men bogsprötet har ännu ej fått sin förlängning,
klyvarbom-men. Blindan hänger gigad under peket, och de tre stagseglen är väl
den mest anmärkningsvärda och nymodiga 1700-talsnyheten. Ett
flertal segel ha förstörts under tidernas lopp, men de kvarsittande
liken lämna gott besked om dessa delar. Som helhet är skeppet både i
egenskap av votivskepp och modell ett mycket betydande och efter
svenska förhållanden sällsynt föremål.

Det tycks, som om de stora stadskyrkorna haft de vackraste
skeppen. Ett sådant hänger kvar på sin plats i Mariakyrkan i
Hälsingborg, bild 4 och 5. Skrovet stammar ifrån 1700-talet, har två däck
med kanoner, och back och halvdäck förenade med breda gångbord.
Den lösa bastingeringen har blivit hel brädgång med lästång.
Skepps-jollen, som hänger i dävertar, är en senare tillsats. Riggen företer en
underlig blandning av 1700- och 1800-talselement. Latinmesanen
finnes kvar, men blindan, seglet och bovenblindan äro borta. De många
stagseglen äro tillkomna under 1800-talet, likaså klyvarbommen
med stampdävert och viskert samt röjlarna. Tack vare den förhöjda
riggen och de många seglen får skeppet en djärv och festlig silhuett,
som är av mycket stor dekorativ verkan, och konstnärligt sett är
om-riggningen från 1800-talet mycket lyckad, samt fullt i stil med vad
votivskepp med överdrivna originalriggar syfta emot, trots att riggen
är missförstådd och elementen tekniskt sett felaktiga. Akterkastellet
med den stående kvinnofiguren erbjuder en intressant likhet med det
enda bevarade samtida Mollösundsskeppet, bild 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free