- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
80

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8o

John Frödin

ning och det sätt, varpå de användas. Fäbodbebyggelsen har alltså
sedan gammalt i varje bygd uppvisat speciella, skarpt framträdande
särdrag, som framkallats av det särskilda sätt, varpå näringslivet under
utvecklingens gång kommit att organiseras, och som icke kunna
förklaras, om man icke känner till detta senare.

De geografiska särdrag, som man möter hos varje fäbodbebyggelse
och som sammanhänga med de för bygden karakteristiska metoderna
i fäbodväsendets och boskapsskötselns organisation, har jag kallat
fäbodbebyggelsens organisationsformer. Dessa uppvisa tvenne
huvudgrupper. Den ena består av sådana särdrag, som bestämmas av den
ordning, i vilken betesmarken utnyttjas från den ständigt bebodda
bygden (huvudbygden) räknat. Denna sida av fäbodorganisationen
kallar jag fäbodsystemen. Den andra gruppen av fäbodbebyggelsens
geografiska karaktärsdrag sammanfattar jag under benämningen
fäbodtyperna. De äro betingade av bygdens inre ekonomiska
organisation, t. ex. om näringslivet är organiserat i samfälld eller enskild drift,
i vilken utsträckning det är grundat på åkerbruk och på
boskapsskötsel o. s. v.

I våra dagar beror fäbodbetenas användning på att tillräckliga
betesmarker icke finnas i huvudbygdens närhet. När man av denna
anledning kommer utanför ett visst maximiavstånd från denna, måste
särskilda bostäder uppföras åt den personal, som skall sköta kreaturen.
För oss förefaller därför byn eller huvudbygden vara det primära och
fäbodarna något sekundärt, som uppstått senare och som ett
komplement till den gamla bebyggelsen.

Detta har också otvivelaktigt varit utvecklingsgången i vissa
trakter. Som ett övergångsled mellan huvudbygden och fäbodarna kunna
vi här uppfatta sommarladugårdarna eller sommarfähusen.

Detta slag av ekonomibyggnader finns i stora delar av vårt land
från norra delen av Norrbotten till Dalarna, Gestrikland och
Värmland. Sannolikt är deras exakta utbredning ännu icke känd. De torde
sedan gammalt hava uppförts på gränsen mellan bymarken (eller
in-ägojorden) och betesmarken (skogen). Ett av deras huvudändamål
har sannolikt varit praktiskt-hygieniskt. Om sommaren, då boskapen
gärna drager broms, flugor och mygg med sig, höll man den medelst
sommarfähusen på lämpligt avstånd från gården. Där byarna äro
stora och bymarken vidsträckt, blev det också tidsödande och
ansträngande att morgon och kväll driva kreaturen den långa vägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free