- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
87

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska fäbodar

8 7

till byn icke är så stort, att personalen vid hemkomsten är för
uttröttad. Då vägen mellan byn och fäboden blir för lång, går därför
fäbodpigorna hem endast under de perioder av sommaren, då behovet
av arbetskrafter i byn är särskilt stort, nämligen vid höbärgningen,
då säden skäres och så vidare.

I våra dagar synas halvfäbodarna av denna typ vara stadda i ökning
på de egentliga fäbodarnas bekostnad. Detta beror på tvenne
faktorer, nämligen dels på den allmänna bristen på arbetskrafter inom
jordbruket, vilket nödvändiggör, att man numera måste gå hem till
byn och deltaga i arbetet där i sådana fall, då man förr på grund av
den långa vägen icke ålade sig en sådan tunga, dels på att det i våra
dagar ofta finnes större möjlighet att snabbt komma hem från
fäboden. Flerstädes har man byggt utmärkta körvägar till denna, och
till följd härav kan man med bil eller cykel dagligen taga sig hem,
där sådant förr var omöjligt.

Där avståndet till fäboden blev för stort, för att mjölken skulle
kunna transporteras till byn eller folket åtminstone regelbundet
vistas där om dagarna, hade alltså utvecklingen givit till resultat den
verkliga fäboden (helfäboden), med det komplex av
ekonomibyggnader, som där äro nödvändiga (kokhus — ofta eldhus —, mjölkbod,
ost- och smörkällare, härbre, fähus och lador). Alltefter som antalet
medlemmar i fäbodlaget växte (genom hemmansklyvning o. d.), blev
emellertid kreatursmängden vid fäboden allt större, så att svårigheter
yppade sig att hela sommaren erhålla tillräckligt bete i fäbodens
omgivningar. Man måste då anlägga en ny fäbod på tillräckligt avstånd
från den äldre. De användes sedan växelvis, var och en under en
bestämd del av den varma årstiden.

I många bygder ligger vid dylikt tvåfäbodsystevt den yngre
fäboden bortom den äldre. Det blev därför naturligt, att vistelsen vid den
senare äger rum, då man på våren passerar från byn till den
avlägsnare och en andra gång, då man på hösten återvänder hem. Härav
namnen sommar- eller långfäbod för den yngre och vår- och
höst-eller hemfäbod för den närmare.

Men samma flyttningsschema tillämpas vanligen även, när de båda
fäbodarna ligga i motsatt riktning från huvudbygden. Så äga ett stort
antal byar i Orsa sina hemfäbodar på den s. k. centralkupolen söder
om huvudbygden, medan långfäbodarna ligga i de vidsträckta norra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free