Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
John Frödin
Bild 6. Brändöbodarna i Nederluleå, Norrbotten. Halvfäbod av by fäbodtyp.
skogarna. Man måste alltså vid flyttningen mellan fäbodarna passera
byn, och detta sker minst två gånger varje sommar. Härigenom bli
totalavstånden, över vilka flyttningarna utföras, avsevärt längre, än
om de båda fäbodställena vore belägna på samma sida om byn. Denna
fördelning av de båda fäbodställena har därför i våra dagar vållat, att
man upphört använda tvåfäbodsystemet och övergivit den ena
fäboden.
De båda fäbodarnas läge inbördes och i förhållande till byn beror
givetvis i hög grad på läget, utsträckningen och den yttre
konfigurationen av den byn tillhöriga betesmarken. Där denna är långsträckt
och byn är belägen i dess ena ända, uppstod ett system med hem- och
långfäbod. Ligger byn i mitten eller i kanten av ett brett och från
byn räknat föga djupt skogsparti har stundom även tvåfäbodsystem
uppstått, om betesbehovet är stort. Men det blev då i viss mån
godtyckligt, i vilken ordning fäbodarna skulle komma att användas. I
Föllinge och Hammerdal i Jämtland har man av denna anledning
ända in i våra dagar flyttat mellan fäbodarna och byn efter
synnerligen individuella och från gård till gård växlande flyttningsscheman.
Medan tvåfäbodsystemet varit ganska utbrett i vårt land och än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>