- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
90

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8o

John Frödin

det förekommit jämsides med enfäbodbruk är endast undantagsvis
bekant. I Siljansområdet torde det hava varit den vanliga
organisationsformen överallt utom i Rättvik, där man enbart hade
enfäbod-system. I Älvdalen och Västerdalarna dominerade säkerligen också
tvåfäbodsystemet liksom i stora delar av Jämtland.

En av de mest betydelsefulla faktorerna beträffande
tvåfäbod-systemets användning var givetvis, om det fanns plats för två fäbodar
på byns betes- och skogsmark. Den viktigaste orsaken till att
fäbodväsendet i Norrbottens svenskbygd aldrig kom över halvfäbodstadiet,
synes vara, att byskogarna där voro så små. Fäbodarna kommo aldrig
att ligga så avlägset från byn, att man icke åtminstone någon gång
i veckan kunde hemtransportera mjölken. Härvid inverkade också
att sjöarna voro lämpliga trafikleder. På samma sätt synas Rättviks
skogsmarker icke hava varit vidsträcktare, än att de kunnat till fullo
utnyttjas genom enfäbodsystem.

Å andra sidan har det inträffat, att samfälligheter (byar och
socknar) inom sitt område ägt alltför små skogs- och betesallmänningar,
för att den för uppehället nödvändiga kreatursmängden där skulle
kunna underhållas. Det var då ej ovanligt att man skaffade sig
nödvändiga betesmarker inom andra, mera skogrika socknar. Så använde
redan år 1805 bönder i Ås socken vid Storsjön en fäbod, Åsbodarna,
med tillhörande betesmarker, belägen sex mil längre norrut i östra
delen av Offerdals socken. (Dessa marker ligga nu inom Föllinge
sn.) På samma sätt ägde byn Krokom i Rödöns socken de strax
intill Åsbodarna belägna Klingervattsbodarna.

De små åkerbrukssocknarna vid Storsjön voro nödsakade att hålla
sig med dylika avlägsna sommarbetesmarker i avlägsna större
skogssocknar. Sålunda tilldelades byarna Ösa och Täng i Ås socken genom
avvittring i Föllinge år 1834 de nämnda Åsbodarna och byarna
Fanbyn och Dvärsätt i Rödöns socken skogsmark vid de närbelägna
Krokbodarna. Genom samma förrättning erhöllo Hägra by i Rödön
och Håvra by i Ås ’fyllnadsjord’ i samma trakter. Dessa utskogar
utnyttjades sedan genom fäbodar, som de nämnda byarna uppförde där.

I Dalarna finna vi liknande förhållanden. Byarna i Moras
Östbygge fjärding äro omgivna av relativt begränsad skogsareal, där
dessutom försumpningsprocenten är avsevärd. De hava därför aldrig
ägt annat än hemfäbodar på dessa skogsmarker. Men invånarantalet
i denna del av socknen var tidigt så stort, att man för att kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free