Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska fäbodar. Av John Frödin. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska fäbodar
8 7
Bild io. Hedbodarnas långfäbod i Älvdalens sn, Dalarna.
dets tillhjälp utnyttja de omgivande skogsvidderna. Sommarfähusen
skötos allt längre ut från byn och övergingo så småningom till
halvfäbodar och dessa i sin ordning till helfäbodar. Sedan en krets av
dylika uppvuxit utanför huvudbygden och till sist blivit otillräcklig,
skötos nya fäbodar ut utanför de förra och bildade den yttre, med
den förra koncentriska ringen av långfäbodar.
På detta sätt har utvecklingen bevisligen utspelats i en del yngre
bygder, t. ex. de äldsta byarna i Hammerdal och Föllinge i norra
Jämtland. Åtskilliga egendomligheter i fäbodarnas fördelning och
användning angiva dock, att man för vissa delar av vårt land bör
räkna med möjligheten, att utvecklingsgången varit en helt annan.
I vissa trakter av Norrland och Dalarna består bebyggelsen sedan
gammalt icke av byar utan av isolerade gårdar. Så är framför allt
fallet i fjällen, men även här och var i östligare områden. Ofta ligga
dessa isolerade habitationer mycket långt från varandra — stundom
flera mil —, och mellan dem överflödar terrängen på det
utmärktaste bete. Man skulle med andra ord redan på betesmarkerna i
gårdarnas grannskap kunna underhålla en flera gånger större
kreatursmängd, än vad man någonsin här har ägt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
