Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skalltyg och jaktspjut. Av Torsten Lenk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skalltyg och jaktspjut 117
Bild 2. Björnjakt i Nordsverige år 1828. Ur von Hogguérs •»Reise nach Lappland
u-nd dem nördlichen Schweden».
ligast var väl, att bönderna själva hade vissa famnar nät, som vid
skallen sattes tillsammans. I Hammars socken i Örebro län hade man
i början på 1800-talet ett sockennät, 30 famnar långt och 4 Va alnar
djupt. Dessutom hade varje hemman 10 famnar av samma slags nät
och ett spjut. Två gånger om året företogs inspektion. Socknen var
indelad i fyra skallrotar med var sin skallfogde, som tillsattes för ett
år. Vid sockenskall anförtroddes ledningen åt den skallfogde, inom
vars rote jakten anställdes. Ett flertal bevarade skallordningar lämna
goda upplysningar om denna sida av de svenska böndernas organisation.
I denna uppsats är det emellertid icke jaktens metoder, som skola
göras till huvudsak, utan en del av dess medel, och det de enklaste och
äldsta, nämligen spjuten. Det var då två slags spjut, som kommo ifråga,
dels sådana som användes uteslutande till anfall, och dels sådana som
även voro de säkraste försvarsvapen. Dessa senare voro nästan
uteslutande björnspjut. Att de förra skulle utträngas av skjutvapnen, som
nådde en viss grad av fullkomning redan på 1 joo-talet, är icke annat
än naturligt. En klickande bössa, riktad mot en älg, som hastigt
försvinner, är mera en källa till förargelse än till verklig fara. Annorlunda
blir det öga mot öga med en retad björn mitt inne i vilda skogen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
