- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
119

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skalltyg och jaktspjut. Av Torsten Lenk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skalltyg och jaktspjut 119

plundringen av kronbodarna under Stora Daldansen år 1743. Dock
är även därifrån militärvapen med uppgifter om användning för
skall långt ifrån regel. För verklig jakt ha de varit odugliga. Från Orsa
kommer en bardisanspets, satt på en nyare stång av
allmogetillverkning, bild 8. Den har ursprungligen varit ett underbefälsvapen och
torde kunna dateras till 1600-talet. På stången står att läsa »17/8 I840
ska gång til dragen päsa i wat». Mera typiska skallgångsvapen
äro två spjut från Sollerön, båda mycket enkelt smidda och skäftade
och på stängerna försedda med rikliga upplysningar om tillfällen, då
de kommit till användning. I båda fallen ha militärvapen föresvävat
deras tillverkare. Det ena, bild 9, visar reminiscenser av en hillebard.
På stången är inskuret i kraftiga bokstäver följande: «år 1835
den 25 augusti tog wi skal fram till tälnäs ock fäk den 3 o
augusti 37 den 3 juli aos 18 3% 49 til tälnäs». Inskriften får
nog icke fattas som bl. a. uppgift om antalet dödade djur, ty det andra
spjutet, bild 10, som, ehuru avlägset, erinrar om 1680-talets svenska
infanteripikar, berättar, att det varit med vid skal til tälnäs den 3
juli 1837 och synes ha varit en verklig veteran, ty det har enligt
inskrifterna även förts vid Stamnäs 1751 och 1805, vid Tälnäs 1776
och 1837 samt på icke angivna platser 1764, 1795 och 1823. En
verklig provkarta på sammanblandade och upplösta former erbjuda
spjuten på bilderna 11—14 från respektive Orsa socken i Dalarna,
Urshult socken i Småland, Lövsta socken i Uppland och Seglora socken
i Västergötland, detta senare tillverkat av förre soldaten Jonas Blom
omkring 1800 och försett med hans smedstämpel IB. Former både
från verkliga jaktspjut och militärvapen äro här förändrade och
sammanblandade.

Vill man söka kunskap om för verkliga jaktändamål avsedda
stångvapen får man vända sig till en tid, då eldhandvapnen voro så föga
utvecklade, att spjut och armborst voro säkrare medel att nedlägga
villebrådet, men då får man också, som ovan antytts, gå tillbaka till
ett kulturskede av rent medeltida karaktär. Detta sträcker sig i dessa
fall ett gott stycke in i den tid, som brukar kallas den nyare.
Armborst av rent medeltida karaktär voro mycket i bruk i Norden ännu
på 1600-talet, men till och med ljudet från deras strängar ansågs för
bullersamt av dem, som voro vana att använda kastspjut mot älg.

Spak lämnar i »Några historiska upplysningar angående de blanka
vapnen samt skyddsvapnen» en intressant uppgift. Han skriver:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free