- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
123

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skalltyg och jaktspjut. Av Torsten Lenk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skalltyg och jaktspjut

12 7

genom ett hål i stångändan och tången. Ett löst blad i Nordiska
museet har tre fyrkantiga hål i tången, ett i mitten och ett i vardera
ändan. Spjutet på bild 16 är från Borgsjö socken i Medelpad. Dess
klinga har trekantiga öron nedtill, är skäftad på samma sätt och
dessutom beslagen med skenor, vilka också finnas på spjutet, bild 17, från
Lillherrdals socken i Härjedalen, även denna med samma skäftning.
På nedersta ringen och ungefär mitt på det grova och rätt långa
skaftet äro tvenne rörliga ringar anbragta, måhända avsedda att förbindas
med ett rep eller en rem för upphängning eller bekvämare
medförande. Från By socken i Dalarna härrör sig ett liknande, bild 18,
dock utan skenor och saknande knävel. Även på detta har man
benämningen ’björnspjut’ och från samma gård och samma ägare har
kommit en ’vargpik’, säkerligen skallvapen, som ytterligare bestyrker
det förras funktion. Den normala skäftningen på spjut ända sedan
bronsåldern är den runda holken. Björnspjut med långa, kraftiga
klingor, skäftade med holk, äro rätt vanliga. Även dessa äro
understundom i likhet med knektvapnen försedda med från holken
ut-smidda eller vid densamma fastsvetsade skenor. Exempel på denna
spjuttyp visar bild 19 från Rättviks socken i Dalarna. Det bör
dateras till tiden efter de förut beskrivna, som ha rent medeltida
karaktär.

En från här beskrivna björnspjut skild typ visar de så kallade
lappspjuten, bild 20, som i vårt land förekomma endast i övre Norrland,
där de ha använts både av lappar och nybyggare ända in i våra
dagar. De ha kortare och hårdare klinga med rombisk genomskärning
och äro skäftade med tånge och lång hylsa i grova, klubbliknande
björkstänger, vilka i lilländan ofta äro försedda med doppsko och en
kringla liksom skidstavarna. Som sådana ha de också begagnats.
Bladet skyddas vanligen av en slida av trä, älg- eller renhorn, ibland
bildande en flat skopa, med vilken man kunde skrapa fram renlav
eller hämta upp snösörja till dricksvatten. Den försvarliga tyngden
sammanhänger med att man ansåg det bekvämare att klubba mindre
djur, till exempel varg.

Det ges exempel på att även dessa spjut försetts med knävlar,
jämför bild 2. Även bild 21 visar ett sådant. Den undre knäveln är
avbruten på ena sidan. Björnspjutet på bild 22 är från Ådalslidens
socken i Ångermanland; med det gick torparen A. Edbom år 1843

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free