- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
142

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indelningsverkets boställen. Av Manne Hofrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i jo

Manne Hofrén

proportionering och behandling antyder en kunnig arkitekt.
Rumsfördelningen är av en typ som under 1600-talets andra hälft blev den
normala i herrgårdarnas karaktärsbyggnader. I mitten ligger
förstugan samt bakom denna en väldig representativ sal, vilken för att
få mera ljus är utbyggd. Å vardera sidan om salen och förstugan ligga
övriga rum, symmetriskt anordnade. Överstelöjtnantsbostället
Sands-hult vid Kalmar regemente ägde vid 1700-talets början en byggnad
»med utbygge till sälen», varav framgår att typen verkligen existerat
på boställena. Denna plantyp är en ren arkitektskapelse, som skarpt
bryter mot de på urgammal tradition fotade husplaner, som utmärka
allmogens, och i äldre tider även de enklare herrgårdarnas, byggnader.

Dessa traditionella svenska planformer igenkänna vi däremot i Erik
Dahlbergs 1687 till efterrättelse utfärdade mönsterritningar för
kompaniofficerarnas boställen, bild 8. Centrum av kaptens- och
rytt-mästarebyggnaden bildas av en förstuga och ett litet kök bakom
denna; på ömse sidor härom ligger en stor »stuga», av vilka den ena å
gaveln förlängts med tvenne »framkamrar». Vid byggnaderna för
löjtnanter, fänrikar och kornetter har Dahlberg slopat den ena stora
stugan. Denna rumsfördelning med ett litet kök bakom förstugan är
samma som återfinnes i den bondstugutyp, som ända in i vår tid varit
den förhärskande i större delen av Götaland, där den under tidernas
lopp utträngt äldre typer.1 De Dahlbergska ritningarnas exteriörer
äro av det allra enklaste slaget; husen sakna varje försök till
arkitektonisk upputsning, taket är ett vanligt sadeltak, fönstren på gammalt
vis mycket små och större i bredd än i höjd. Gammalsvensk
förnöjsamhet i varje drag! »Man ser en torvtäckt länga med låga fönster
och spisar i rummen, men den är rolig att se på och ger liksom en liten
fin vink om hur det gick till att segra vid Narva, Clissow och
Holof-zin, och hur man kunde överleva både Pultava och Sibirien. Man ser,
att manhaftige och välborne Capiteinen jemt och rätt kunde stå rak
vid sitt fönster. Sin kyllerrock och sin stora gråa hatt med plymen
fick han hänga på väggen i sin ’cammar’, ty ingen garderob har
beståtts honom av Dahlberg.»2

Huvudbyggnaderna eller »karaktershusen» skulle byggas och även

1 En utförlig redogörelse för typens uppkomst och kulturgeografiska ställning återfinnes
i Sigurd Erixon, Skultuna bruks historia, sid. 682 ff.

’ Quennerstedt, Indelte soldaten. Erinringar från lägerliv och hemliv på roten.
Stockholm 1887.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free