- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
146

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indelningsverkets boställen. Av Manne Hofrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i jo

Manne Hofrén

Det lägre befälets boningshus och gårdsmiljöer skilde sig i ytterst
ringa mån från de bättre bondgårdarna. Husesynsförordningarnas
föreskrifter rörande vanliga kronohemman voro ju normgivande, men
i stort följde gårdarna i sin anläggning de vanor, som av ålder
förhärskat i de skilda landsändarna. Antalet självständiga byggnader var
stort också på dessa smärre gårdar; det lilla »Dulcianistbostället»
Granhult under Smålands husarer ägde 1712 femton byggnader, av
vilka det dock fick dela två — bastun och mälthuset — med de tre
»Haubistboställena» i denna militära musikantby, från vilken
fältmusiken ofta måste ha klingat ut över den arkadiska Emådalen.
Boningshusen i denna by bestodo av långa, smala envåningshus
innehållande »sätesstuga» och »gäststuga» skilda genom en liten förstu
med avbalkad kammare — den allmänna formen för en gammal
svensk bondestuga. Det här avbildade huset från sergeantbostället
Berga i Närke, bild 13, ger en god föreställning om typen.

Dessa antydningar om gårdar och hus gälla alltså boställssystemets
första halvsekel, vilket helt kan räknas falla inom den tid och stil som
brukar kallas den karolinska. I militärboställenas stora massa är
enkelheten och torftigheten påfallande; gårdar och hus stodo knappast i
nivå med de krigiska kvalifikationer, på vilka karolinerna lämnat så
lysande bevis.

Det allmänna och resultatrika återuppbyggnadsarbete, som efter
Stora ofredens lysande äventyr tog vid på alla områden, nådde även
indelningsverkets befälsboställen. Grundliga syner anbefalldes, så att
man fick en överblick över ställningen. Snart började man bygga nytt i
stor utsträckning, men man fann att de gamla normalritningarna icke
passade den nya tiden. År 1730 utfärdades därför helt nya sådana.

Dessa nya normalritningar framträda med större arkitektoniska
an-språnk än de Dahlbergska men gå i stort sett i gammal tradition, bild 9.
För regementsofficerarnas boställen finnas t. ex. ritningar till
byggnadernas gruppering i mangården, i enlighet med utpräglad karolinsk
sed. Gården är på alla sidor kringbyggd; huvudbyggnaden fyller
planens ena sida och flankeras av två flyglar, den fjärde sidan upptas av
en länga med stall och bodar samt portlider. Husen äro färre än förut
och mera regelbundet förlagda kring gården. En sådan anläggning är
det t. ex. som skildras i syneinstrument från ryttmästarebostället
Larum under Östgöta kavalleri 1742. I öster på gården ligger
»karak-tersbyggnaden», ett 1731 uppsatt hus av gott furutimmer, avdelat i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free