- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
153

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indelningsverkets boställen. Av Manne Hofrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Indelningsverkets boställen 161

ningknappa tider som kommo. Redan 1770 återkallades Hår lemans
ritningar, och man återgick till trähus efter mönstren från 1730—32,
dock med den ändringen att husen kunde få byggas i två våningar.
Ett bestående arv från den Hårlemanska arkitekturen blev också det
brutna taket, tack vare vilket man kunde anordna ett par ordentliga
vindsrum. Ett envånings rödfärgat timmerhus under brutet tak blev
nu den vanligaste typen. Så se de båda byggnaderna ut på
ryttmästare-bostället Larum under Östgöta kavalleri, bild 16, och en hel rad sådana
små herrgårdsartade hus sågo dagen under 1700-talets senare del och
1800-talets första årtionden. Ett exempel från Finland är Södskogs
majorssäte i Helsinge socken, där man ännu 1803—05 för själve
Adlercreutz uppförde ett nytt hus enligt 1732 års ritning men med
brutet tak och vindsrum,1 och ett ännu senare exempel från Sverige
är kaptensgården Tofta under Kronobergs regemente med ett likartat
hus från 1817.

Försök saknas emellertid icke att bryta de äldre
1700-talstraditionerna, som voro sega, och även på officersboställena tillämpa den
nyantika arkitekturriktningen. En av dennas målsmän, Gustaf af Sillen,
uppgjorde 1799—1800 en serie mönsterritningar i den något torra men
sakliga »kasern»stil han såsom arkitekt representerade, bild 19. Han
ritar alternativ både i sten och trä, gör de större husen i två våningar
och begagnar med förkärlek en kvadratisk eller en kort rektangulär
plan. Det ges alternativ med och utan kök i huvudbyggnaden, och det
finnes även särskilda planlösningar »för de Belägenheter hvarest den
vackraste utsigten är åt Gårdssidan». Även dessa normalritningar
kommo säkerligen i viss utsträckning till användning, de överträffades
t. o. m. stundom till omfattning och till den antikiserande tendensen,
såsom i överstesätet Landsberga i Uppland. Detta är en kubisk
tvåvåningsbyggnad med det låga valmtaket krönt av en lanternin, vilken
belyser en centralt belägen, genom båda våningarna gående sal.

En annan fas av det tidiga 1800-talets herrgårdsstil representeras av
överstesätet Frövi i Västmanland — en stor tvåvåningsbyggnad under
sadeltak och frontespis, byggd 1814, bild 20. Men den stora mängden
av empiretidens grant utstyrda officerare fingo nöja sig med långt
enklare infattning. En mycket god bild av ett boställe av
genomsnittlig sort under denna tid ger helt säkert kaptensgården Kroberga i
Södermanland, här återgiven som bild 4 efter ett träsnitt från 18 jo.

1 Gabriel Nikander, Byar och gårdar i Helsinge. Borgå 1916.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free