- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
156

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indelningsverkets boställen. Av Manne Hofrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i jo

Manne Hofrén

Den lilla huvudbyggnaden var uppförd 1835 och tydligen efter 1732
års modell. Hela anläggningen med sina enkla trähus står
bondgårdarna snubblande nära — endast trossboden anger gårdens rang av
hemvist för chefen för Öster-Rekarne kompani av de stolta
Sörmlänningarna. En vanlig bondgård av den större sorten se vi i majorssätet
Översta, där det i ali sin rödfärgade blygsamhet tronar mitt i den rika
Närkeslätten vid Hallsberg, bild 12. Gårdar av detta slag ha till vår
tid bevarat traditionen och stämningen från de kärva och konstlösa
hem, i vilka karolinerna dvaldes.

En förnyad militär boställsordning, »efter närwarande tid och
omständigheter lämpad» utfärdades 1836 och har jämte en del officiella
»byggnadsreglor» av 1835 och 1841, varit normgivande för
boställs-systemet under dettas sista halvsekel. Förordningen lämnade de flesta
möjligheter öpnna i fråga om byggnadssättet — sålunda skola
karaktärshusen företrädesvis byggas av tegel eller sten, men även timmer
och korsvirke tillåtes »efter orternas olika tillgångar och bruk» och
som laggill taktäckning anses överhuvud alla i landet brukliga typer:
skiffer, tegel, spån, stickor, sten på näver, näver med torv eller bräder.
Som en nyhet kan antecknas, att papperstak även tillåtas. Tak av
halm eller rör få dock användas endast på ekonomibyggnader, ett
stadgande som snart utlöste skånska protester och redan 1840 bortföll.

Den som i våra dagar ser sig om bland de forna svenska
krigarhem-men skall finna byggnader från så gott som alla här antydda perioder,
även om de åldrigaste numera ej gå längre tillbaka än till 1600-talets
slut. I byggnadernas inre har väl i regel ej mycket av den gamla
speciella stämningen kunnat dröja kvar, och det är också svårt att ur
syneprotokollens torra konstaterande få fram någon bild av hur
krigsbefälet bodde och levde. Det högre befälets boställen voro rena
herrgårdshem och följde i inredning och möblering smaken därifrån.
Stora skillnader existerade givetvis redan dessa boställen emellan, från
gamla slott som Tomarp i Skåne och Tuna i Östergötland, till de
enklare trähus, som byggdes för de nya ändamålen, sådana som t. ex.
Magnus Stenbocks 1699 byggda Kronobäck. Där funnos dock
herr-gårdsmässiga »fransyska tapeter» och en påtaglig stämning av
krigar-hem ger syneinstrumentets notis om den stora köksspisen, vars kupa
uppbars av en »musqvet pipa». En sådan mera speciell karaktär kunde
miljöerna ibland få t. ex. genom väggmålningar av det slag som
prydde Tuna översteboställe i Östergötland, där Östgöta Kavalleri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free