- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
162

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpa slott. Av Axel L. Romdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

Axel L. Romdahl

kring murarna i de tider, då man ännu kunde vänta fiendehot. Vad
vi nu se är ett slott från 1500-talet, dubbelt så stort som det
medeltida huset. Detta utgjordes av norra hälften av den nuvarande
byggnaden. Huvudingången befann sig mitt på västra fasaden, alltså åt
sjösidan, därifrån risken för anfall var mindre än från land. En
landstigning från små ranka båtar i ett regn av pilar, sten och bösseskott
var icke lätt. Tillträdet från landsidan få vi tänka oss försvårat
genom en förborg bildad av ladugårdar och andra ekonomihus, som
visserligen kunde brännas av, men som då detta skedde bildade en
eldbarriär mellan de försvarande och angriparna. Hade en fiende väl
trängt fram till den lilla portöppningen å den västra sidan, återstod
honom ett företag som icke hade stora utsikter att lyckas. Ovanifrån
hälldes kokhet lut eller sjudande vatten över dem, som bearbetade
den järnbeslagna dörren med murbräckor och yxor. När dörren gav
vika, befann man sig i ett kolmörker, där stålet ven och blänkte från
alla håll. Rakt fram låg visserligen en trappa, som förde upp till
mellanvåningen. Men det var inte rådligt att blint storma på, återtåget
kunde lätt nog bli avskuret av manskap, som strömmade till från ett
tunnvälvt rum till höger om ingången och från det av tvenne
kryssvalv täckta rummet ovanför detta. De båda rummen förbindas
genom en trappa i muren och antagas ha gjort tjänst som borgstugor
eller tillhåll för husets besättning. För att ge sig in i den smala
murtrappan, som mynnade i mellanvåningens stora sal, riddarsalen,
krävdes djärvhet — vid varje krök av den smala mörka gången kunde
man vänta ett yxhugg, och utanför dörren, genom vilken man blott
slapp ut en åt gången, väntade en övermakt, som, utan att behöva
vara stor, kunde vara säker på att rå med den fiende som kom en och
en. Detta hus som var fyllt av trappor och gångar, där man
gensköts och stängdes inne hur man vände sig, där det rasslade av vapen
överallt, och där skott och skållheta vattenskurar togo emot den
inträngande genom gluggar och springor i murar och valv, måste ha
verkat fasansfullt på den som givit sig in i det som fiende.

Men när det lidit ett stycke in på 1500-talet kunde försvararna
ändå ej känna sig säkra. Det var tanken på angrepp från landsidan
som vållade oro, och herr Gustaf Olsson, riksråd, marsk och svåger
till Gustaf Vasa, en av sin tids mest ansedda och betrodda svenskar,
fann det nödigt att stärka försvarsdugligheten hos sitt fäderneärvda
fasta hus genom att förse det med ett kraftigt fyrkantigt torn i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free