- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
172

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpa slott. Av Axel L. Romdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

Axel L. Romdahl

ett par stolar och bänkar. Det hela måste särskilt vid fester, då
rummen voro prydda och pyntade, ha gjort ett färgrikt och muntert
intryck. Solen flödade in genom de höga fönstren, och man skymtade
åt alla håll vänliga utsikter mot glittrande vatten och gröna träd.
Inredningen gjordes ej i hast och på en gång. Riddarsalen, belägen i den
medeltida delen av byggnaden, torde ha fått vänta på en rikare
utsmyckning, kanske emedan det ansågs tillfyllest att pryda den med
vävda tapeter och annan textil utstyrsel vid de mera högtidliga
tillfällen, då den togs i bruk.

Först vid början av i éoo-talet under Gustaf Olssons sonson, Gustaf
Eriksson Stenbock, erhåller detta ståtliga rum den utsmyckning, som
vi nu beundra och som till väsentlig del kommit till heders genom de
nuvarande ägarnas pietetsfulla återställningsarbete efter att ha varit
dold under vitkalkning. Torpa hade, strax innan Gustaf Stenbock
tillträdde det, varit indraget till kronan på grund av att hans fader
under de kritiska tiderna kring sekelskiftet ställt sig på konung
Sigismunds sida. Det är möjligt att vid detta tillfälle Torpa blivit berövat
sin lösa utstyrsel, endera av de rättmätiga ägarna själva eller av
statsmaktens representanter, och att det var detta som föranledde den
rika målade dekorationen i riddarsalen, som för framtiden gjorde
varje annan väggbeklädnad överflödig. Kanske blev salen på detta
sätt iordningställd just till Gustaf Stenbocks och Beata Margareta
Brahes bröllop, som firades på Torpa år 1607. Riddarsalen sådan den
efter återställandet kommer att framträda är verkligen ett präktigt
festrum, det vackraste rum från denna tidiga del av århundradet, som
vi äga i behåll i vårt land, där just denna tid på grund av de då
rådande ekonomiska och politiska förhållandena och kanske ännu mer
på grund av det följande bråda uppsvinget är synnerligen fattigt
företrädd inom arkitektur och inredningskonst. Taket utgöres av fasade
bjälkar och mellan dem lagda bräder, båda delarna dekorerade med
rankor i grått, svart och vitt. Bland växtmönstret finnas inströdda ett och
annat figurmotiv — en dambyst, en kavaljer i helfigur — båda genom
dräktskicket kännetecknade såsom tillhörande tiden omkring 1600.
Kanske kan man våga en gissning att damporträttet velat vara en
hyllning till den unga slottsfrun? Väggarna äro vitkalkade, men
kring fönsternischerna och inne i dessa bygger sig upp en rik ornering
med beslagsornamentik, som i bröstvärnshöjd förbindes till ett
sammanhängande, salen omslutande helt. Denna ornamentik inramar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free