Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonden i högsäte. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botiden i högsäte
199
Bild 20. Trillingstuga för tre familjer. Fågelvik, Tryserums sn, Norra Tjusts hd,
Småland.
härmed åsyftas, icke endast lönnklyvning, och vi finna således en
motsvarighet på 1500-talet till vad som ovan påvisats beträffande nutidens
Norrland, endast att systemet i äldre tid var så mycket kraftigare
utbildat.
Såsom Gabriel Thulin och — särskilt för Västerbotten — E. G.
Huss påvisat, innehålla fogderäkenskaperna från 1500-talet direkta
uppgifter om att såväl bröder som vuxna söner och mågar ofta
innebodde på hemmanen. Medan jordskattemantalslängderna blott
upptogo husbönder, fördes här särskilda längder över »bågamantalet»,
vilka upptogo alla män, som voro så långt komna, att de kunde
»armborst spänna» och »skogen bruka», och de beräkningar, som härpå
kunnat byggas, ha visat, att dessa senare, som innebodde på hemmanen,
voro ganska talrika. Dessutom finnas i längderna stundom direkta
beteckningar för på fädernegården kvarblivna bröder, söner och
mågar. Dessa betraktades som vanliga inneboende och saknade
bönders sociala ställning, så länge de levde under faderns eller broderns
husbondevälde.
Lagstiftningen gjorde ännu länge motstånd mot delningen, men en
första mildring medgavs 1652, då en klyvning av onödigt stora
hemman tilläts, sedan häradsnämnden först prövat och godkänt varje fall.
Genom plakatet av år 1684 sattes minimigränsen för klyvning till 1/4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>