- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
202

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonden i högsäte. Av Sigurd Erixon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 8

Sigurd Erixon

i del I av Svenska kulturbilder påvisat en särskild bytyp, den så kallade
släktbyn, som uppstått på detta sätt av en eller ett par gårdar. Dessa
byar bära tydliga tecken av att delningen börjats utan statlig
kodifiering och med mycket oregelbundenhet. I stället för gårdsgruppering
finner man husen liggande i ändamålsgrupper med boningshus och
bodar för sig, stall och fähus i en särskild grupp, logar i en annan, källare
i en tredje och så vidare. Där två hemman bildat grundvalen för
by-bildningen, ligga husen ibland i dubbla ändamålsgrupper. Denna
bytyp finnes särskilt företrädd i Småland, Västergötland,
Östergötland, Södermanland, Västmanland och södra Dalarna, framförallt i
dessa landskaps skogsbygder. Släktbyn är ett konglomerat, avsatt ur
den emulsion av splittrande och sammanbindande tendenser, som
karaktäriserar storfamiljens upplösningsprocess.

Även ifråga om ägorna kan det gamla sammanhanget inom de
ursprungliga hemmanen spåras i långt driven gemenskap i åkergärden
och ängar samt i själva skördebruken.

Sammanfattas de iakttagelser, som här kunnat göras, leda alla på
skilda vägar till samma slutsats. Storfamiljen tillhör ett äldre skede i
vårt folks historia och hade redan på 1600-talet spelat ut sin roll som
ledande samfundsform även bland våra bönder. Med
jordklyvningarnas frigivande på 1700-talet beseglades dess öde, och därefter finner
man den endast som kvarleva i avlägsnare eller utpräglat konservativa
trakter och äldre nybygder samt sporadiskt på andra håll, helst då
endast som tillfällig gemenskap. Ju längre tillbaka man tränger på
grundval av litterära källor, desto vanligare synes storfamiljssystemet
ha varit, och det tyckes i många fall utgöra förutsättningen för
hithörande företeelser inom bebyggelsen likaväl som inom
rättsuppfattningen. I den äldre medeltidens och järnålderns ätteväsen ligger dess
egentliga kulturmiljö. En sådan uppfattning bestyrkes på det starkaste
av den jämförande etnologin, som just placerar storfamiljen i ett dylikt
mera utbildat stadium av ett jordbrukarfolks utveckling. Järnålderns
starka folkrörelser och ungdomliga krigarfärder antyda också ett
folköverskott, som bäst kan förklaras, om man räknar med överbefolkning
inom storfamiljsgårdarna, innan kolonisationsverksamheten utanför
byarnas hävdade marker kom ordentligt igång. Före järnåldern torde
däremot primitivare samfundsformer än storfamiljen härskat eller
systemet åtminstone endast varit under utbildning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free