- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
208

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinernas fälttecken. Av Torsten Lenk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 8

Torsten Lenk

övriga. Först under Gustaf II Adolfs regering fingo fanorna inom
samma regemente dukar av lika färg men med olika målning. De bli
nu också betydligt mindre. Vid 1600-talets mitt blir livfanan, som
fördes av överstens kompani, vit. Den större enhetligheten mellan
fanorna inom samma regemente kommer först under Karl XI :s första
myndighetsår, då landskapsregementenas fälttecken gjordes i
respektive landskaps färger och med dess vapenbild, alla kompanifanorna
lika och livfanan vit. Tidens sinne för det dekorativa tog sig uttryck
i att vapenbilden från och med år 1675 omgavs med en lagerkrans.
1682 stadgades, att livfanorna skulle förses med rikets i stället för med
landskapets vapen. Genom Karl XI:s förordning av den 17 mars 1686
stadfästes de då brukliga formerna med det tillägget, att landskapets
vapen skulle anbringas upptill vid stången på livfanorna. Därmed
voro fälttecknen förda till ett enhetligt system, och dessa principer
följdes ända till Karl XIV Johans tid, fastän fälttecknen från och
med 1700-talets mitt växla utseende alltefter smakens förändring.
Under 1800-talet framväxer den svenska värnpliktsarmén. Strax
efter beväringsinrättningens första uppkomst införas år 1819 fanor
i de svenska nationalfärgerna, och allteftersom värnplikten ökas,
tränger bruket av den svenska flaggan allt mer igenom. 1897 års
fan-förordning går helt in för de blågula fanorna.

Under Karl XII:s krig organiserades tillfälliga regementen av olika
typer och så uppstodo fördubblings-, tremännings- och
femmän-ningsregementena o. s. v. För att skilja dessa truppers fälttecken från
de ordinaries befaller Karl XII i ett brev till Krigskollegium daterat
»Humlebäck på Seeland (mellan Köpenhamn och Helsingör) den 2
augustus A:o 1700» »att Estandarerne och fahnorne giöras af samma
Coleur som det ständige Regementet af den provincien hafwer, som
deribland finnes och efter rangen äger präferencen, dock observeras
därwid, att up uthi hörnet wed spetzen på Estandarerne och fahnorne
wid hwart Compagnie sätties den prowinciens wapen hwarifrån
manskapet är, blifwandes för det öfrige fahnorne och Estandarerne heel
släta, föruthan Lijffahnan och Lijfestandaren, hwilka wid hwart
Regemente blifwa hwijte».

För de värvade regementena gällde särskilda bestämmelser. Till
dem hörde gardet, som förde vita fanor. I regel voro värvade
regementens fanor prydda med konungens namnchiffer.

Arméns fanor och standar äro att betrakta som kungliga förlänin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free