Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinernas fälttecken. Av Torsten Lenk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Torsten Lenk
Sannolikt får man betrakta Dahlberg såsom den konstnärlige
skaparen av de karolinska fanorna. Som chef för fortifikationskontoret
hade han sin verksamhet förlagd till Stockholm ända från år 1676, och
det var han som fick inseendet över den avbildning av troféerna, som
påbörjades något år innan den definitiva utformningen av de
karolinska fanorna ägde rum. Dock får man icke glömma, att
Nicodemus Tessin d. y. är konungens högt betrodde man under den tid, då
de etappvis utformas, och att han senare, dock efter Dahlbergs död,
bevisligen lagt hand vid ritningar till fälttecknen.
De karolinska fanorna stämma gott överens med vad som i
allmänna medvetandet ingått som karolinskt. Utförandet är visserligen
präglat av en hantverksmässig kärvhet, men kompositionen är ett
ståtligt uttryck för den stil, som härskar i Sverige under konungarna av
det Pfalziska huset. Slitna och härjade av hårda öden tala dessa
fälttecken än i dag om karolinernas kamp och deras trohet ända till slutet.
Förf. har att tacka frih. Rudolf Cederström för avskriften av Karl Xü:s förordning ang. fanor
av år 1700, kaptenen Folke Wernstedt för uppgiften ur borgarboken och fru Ma Trägårdh-Åberg
för flera uppgifter ur arkiven. Chefen för Töjhusmuseet i Köpenhamn, kapten Joh. Stöckel, har
med stor älskvärdhet överlämnat avskrifter av förteckningen över svenska fälttecken,
inlevererade till Rendborgs tyghus år 1713, av Fredrik IV:s order till generallöjtnant Schönfeldt och
fotografierna av fanor i Köpenhamns Töjhusmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
