- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
237

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsplan och byggnadsskick i det gamla Åbo. Av Gabriel Nikander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADSPLAN OCH BYGGNADSSKICK
I DET GAMLA ÅBO

Av GABRIEL NIKANDER

En I DET NÄRMASTE total brand ödelade 1827 det gamla Åbo.
Den medeltida stadsplanen hade i sina huvuddrag fortlevat till denna
tid, men vid regleringen efter branden lades ett okänsligt rutnät ut
över de gamla tomterna. De flesta byggnadsrester, som stodo kvar
efter branden, röjdes ur vägen för att bereda rum för de nya breda
gatorna, och därav kommer det sig, att den nutida staden endast har
få och fattiga minnen från det samhälle, som i sexhundra år levde sitt
växlingsrika liv på samma grund.

Det medeltida Åbos tillblivelse utgör ett skolexempel på en naturligt
uppvuxen stads uppkomst. En vattenväg, Aura å, skäres av en
landförbindelse på den plats, dit de sjögående fartygen kunde nå fram,
men där varorna måste omlastas för att sommartid forslas vidare i
forsbåtar uppför vattendragen eller i klövjesadel längs backiga
ridsti-gar. Vid snöföre kunde man använda släde på vintervägarna, som
smögo sig fram längs slättbygdernas ängsmarker, över insjöisar och
myrtrakter. Vår kunskap om kulturtillståndet i Finland vid tiden för
landets kristnande är så ytterligt bristfällig, att vi mera måste lita till
slutledningar än till bevisade fakta för att få en överblick av läget.
Då vi se att de äldsta svenska borgarna och kyrkorna ligga tätt till
vattenstråken i ådalarna, måste vi därav sluta att den viktigaste
samfärdseln gick längs floderna, liksom den gjort det i Österbottens
älvdalar ännu på 1600-talet och i Lapplands ödemarker ännu i denna
dag. Så snart det bygges en landsväg längs älven, upphöra
forsfärderna. År 1905 kunde sålunda en studentexpedition i Kittilä
kyrkoby köpa sig forsbåtar för färden utför Kemi älv, emedan byborna
inte längre behövde dem efter den då nyanlagda landsvägens
tillkomst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free