- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
238

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsplan och byggnadsskick i det gamla Åbo. Av Gabriel Nikander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238 Gabriel Nikander

En annan geografisk faktor, som gynnade uppkomsten av
köpstaden Åbo, var ortens läge på den punkt, där Finlands södra och
västra kustlinjer sammanlöpa. Man kan tänka sig att en gotländsk
farman eller en lybsk krämare inte gav sig tid att segla både till Viborg
och Ule hamn, utan han valde den ena slutpunkten och sålde i Åbo
en del av sin laddning, som därifrån med andra farkoster kunde föras
norrut eller österut. — Det gamla Åbo låg ytterligare på gränsen
mellan två landskap, Norr-Finland och Söder-Finland, också i detta
avseende likt flera medeltidsstäder i Sverige.

Tänka vi på den äldsta kända stadsplanen, finna vi också här alla
kännetecken på ett naturligt uppvuxet stadssamhälle. /. W. Ruuth
har i sitt utmärkta arbete Åbo stads historia under medeltiden och
1500-talet gjort en rekonstruktion av stadsplanen omkring 1500. Vi
se här ett långsmalt torg, en verklig marknadsgata med bodar på ömse
sidor, beläget tätt intill bron över Aura å på östra sidan av floden. Vi
känna inte med visshet brons ålder, men med kunskap om de gamla
byggmästarnas sätt att välja ut en bergtröskel i vattendraget som plats
för brobygget, emedan vattnet där är smalast och grunden pålitligast,
kunna vi antaga att bron inte är mycket yngre än torget. Brofästena
fylla nämligen de villkor, som här ovan framställts.

Stommen i gatunätet på »stora sidan» (öster om ån) utgöres av de
landsvägar, som inmynna i torgets sydöstra ända, Nylandsgatan från
sydost och Tavastgatan från öster. Närmare ån äro gatorna orienterade
längs strömmen men utan några strandgator, så att själva åbrädden
med dess talrika »åbodar» tillhör de tomter, som ligga utmed vattnet,
en vanlig medeltida regel, som gör behovet av »vattengator» för
överbyggarna fullt förklarligt. Södra delen av »stora sidan» ligger
inklämd mellan ån och det höga Vårdberget, vars namn liksom
hundraden av dess likar utgör ett stolt minne av den gammalsvenska
krigsorganisationen med dess obrutna kedjor av vård- eller kasberg
längs våra kuster. Utmed foten av Vårdberget löpte en gata, vars åbor
om vintern inte fingo se så värst mycket av Guds klara sol på grund
av bergets tryckande skugga.

På »lilla sidan» väster om ån låg ett litet torg tätt vid brohuvudet,
och där sammanlöpte vägarna från Ulvsby och Norrlanden samt gatan
från Åbo hus med en gata, som löpte ovanför strandgårdarna i
stadens nordvästra del.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free