- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
240

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsplan och byggnadsskick i det gamla Åbo. Av Gabriel Nikander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

Gabriel Nikander

Detta om de geografiska betingelserna för stadens uppkomst. Med
dem samverkade statliga och kyrkliga faktorer. Den svenska
riksledningen insåg tidigt att den bästa trafik- och handelsplatsen i
Öster-landen lämpade sig som hjärtpunkt för det svenska väldet östanhavs.
Den äldsta svenska befästningen var borgen Vanha linna (Gamla
borgen) ett stycke norr om staden tätt invid Aura å; den skulle
självfallet möta angrepp från de finska stammarna i inlandet. Då
»Finland» och Tavastland blivit varaktigt pacificerade, behövdes borgen
inte längre och lämnades i ödesmål. I stället uppfördes på en låg
klippa vid åns mynning omkring år 1300 ett grundmurat fäste, som
sannolikt i början endast bestod av ett kärntorn med en låg ringmur
men senare utbyggdes till det bekanta massiv, som vi känna under
namnet Åbo slott. Detta slott var allt sedan sin tillkomst sätet för
hövitsmannen över den sydvästra delen av Finland.

Den kyrkliga styrelsen underlät inte heller att söka inteckning i den
rikaste orten i landet. En äldre biskopskyrka låg i Åbo stads
föregångare som handelsplats, i Korois, en fjärdingsväg högre upp vid ån
på den udde, som Aura å bildar med den från norr inmynnande
bifloden Vähäjoki (Lillån). Antagligen på den grund att denna ort
förlorade sin betydelse genom marknadsplatsens »vid åbodarna»
uppblomstring, flyttades domkyrkan till sin nuvarande plats några
stenkast från Gamla Stortorget. Ett påvebrev av 1229 talar om en
flyttning till en lämpligare plats utan att nämna orten dit kyrkan skulle
flyttas. Brevet har tolkats som åsyftande flyttningen från Korois till
Åbo, och denna tydning är sannolik, om också inte fullt säker.
Domkyrkan i Åbo förvärvade sig med tiden ett stort antal tomter och hus
i den nya staden. Dessutom uppstod det ett stort munkkloster på
orten, varigenom det kyrkliga inslaget blev starkt framträdande.

I det medeltida Åbos bebyggelse märka vi samma starka inflytande
från nordtyskt stadsväsen som i andra svenska städer, bl. a. yttrande
sig i de oresonligt smala gatorna, som möjligen varit begripliga i en
befäst stad, men som i en öppen ort närmast vittna om den mänskliga
naturens underliga begär att i allt trygga sig till förebilder. Också den
svenska näringslagstiftningen stod ju i närmaste beroende av tyska
mönster, trots att de naturliga förutsättningarna i de båda länderna
voro så olika. I Tyskland lågo handelsplatserna i allmänhet så tätt, att
varje bonde inom en stads handelsområde kunde uppnå
»veckomarknaden» medels en dagsresa, medan avlägset boende lantmän i norden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free