- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
242

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsplan och byggnadsskick i det gamla Åbo. Av Gabriel Nikander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 Gabriel Nikander

En verkligt ny insats i stadsplanens utveckling gjordes först vid
mitten av 1600-talet, medan den i Finlands kulturhistoria oförgätlige
greve Per Brahe d. y. var generalguvernör i vårt land med Åbo slott
som residens. Inom den Braheska släkten var intresset för
arkitekturen traditionellt. Greve Per hade redan under sin fleråriga
peregri-nation som student haft tillfälle att lära känna byggnadskonstens
allmänna idéer, och hans officersutbildning måste ha fört honom vidare
på samma spår. Helt säkert betydde det också något för honom, att
man i Stockholm efter den stora branden 1625 igångsatt
regleringsarbeten. Ett par år senare omnämnes en ny, rak och bred gata mellan
broarna i gamla staden, till en början benämnd Konungsgatan men
senare Stora Nygatan. Josephson ser i denna gatas anläggning en
påverkan av den italienske renässansarkitekten Albertis sats att den
betydelsefullaste av alla gator i en stad borde kallas Konungsgatan.

Greve Brahe hade ett tacksamt fält för sin verksamhetslust i Åbos
trånga och osunda byggnadssätt. Han anlade en ny rak gata från
bron till Aningaistull på norra kustvägen, en gata, som efter honom
fick namnet Brahegatan, och på samma sätt uträtade han
Nylandsgatan. Stadens område förstorades med flera av kronan donerade
hemman, och på den nyvunna marken utlades ett regelbundet rutnät
med den långa Slotts- eller Drottninggatan som bas. Det torde dock
ha dröjt ganska länge, innan hela det nya området behövde tagas i
bruk. Kort därefter härjades stadens centrala delar av eldsvåda, och
nu fick staden sin Konungsgata (i nutiden kallad Stora Tavastgatan)
på stora sidan, i det närmaste parallell med Drottninggatan på västra
sidan om ån. En viktig nyhet i Per Brahes regleringsplan var, att man
på västra sidan av ån utstakade en jämförelsevis bred strandgata, som
skänkte ökat brandskydd och vissa estetiska möjligheter. Med de
nämnda reformerna var stadsplanens utveckling under 1600-talet i
huvudsak avslutad. Mellan åren 1713 och 1721 inföll stora ofreden,
oförglömlig i Finlands hävder på grund av fiendens i alla avseenden
barbariska framfart. Utom av allmän nedgång i folkmängd och
rörelse drabbades Åbo av olyckan att vidpass hälften av de 150
stenhusen (källarna inberäknade) i staden revs ned av ryssarna, varefter
teglet bortfördes som byggnadsmaterial till det nyanlagda S:t
Petersburg. Bland andra fick det ståtliga biskopshuset vandra denna
väg. — Det är sannerligen ingen lätt sak att i Finland bevara histo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free