- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
252

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsplan och byggnadsskick i det gamla Åbo. Av Gabriel Nikander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

Gabriel Nikander

nasiehuset i Borgå och kommendantshuset i Lovisa de mest bekanta.
Båda äro mansardhus i två våningar, en byggnadsform, som infördes
i Finland genom fästningsbyggnaderna i slutet av 1740-talet.

Då Berch 1735 reste genom Åbo, anmärkte han att staden
mestadels bestod av envåningsträhus, av vilka ganska få voro rödfärgade,
som i städerna i Sverige. Också ortsmyndigheterna kände detta som
en brist, och därför utfärdade magistraten 1747 en kungörelse, som
ålade husägarna att rödfärga sina hus. Tre år senare måste man
förnya påbudet, samtidigt som man ville genomföra en reform av större
bärvidd. Magistraten påstår att här i staden »den osed sig inritat, att
byggnaderne verkställes vederbörande ovitterligen efter behag och i
synnerhet att höga gavlar bygges å husen åt gatan, vilket icke allenast
misspryder byggnaderne och utsikten av gatorne utan ock vid
inträffande eldsvådor är farligare och för den skull i andra städer
obruke-ligt». Magistraten fastställde därför vite för den som framdeles
påbörjade ett bygge utan att uppvisa ritning för myndigheterna.
Likaledes förbjödos borgarna att uppresa höga gavlar mot gatan. I stället
borde de vid takreparationer »sina gavlar nedtaga och taken mot
gatan avsnedda». Med ali sannolikhet avser påbudet den gamla seden
att uppföra byggnaderna med gaveln mot gatan. Om en sådan
byggnad erhöll ett lodrätt gavelröste, uppkom den livfulla och pittoreska
gatubild som vi känna från 1500- och 1600-talen, men som
utdömdes av den skolade arkitektursmak, som slog igenom i Stockholm
ungefär vid mitten av det sistnämnda århundradet. Åboborna följde
tydligen med sin tid, då de fordrade att dessa höga rösten skulle avvalmas
mot gatorna. Att byggnaderna skulle vända långsidan mot dessa
gator, kunde man inte fordra i de många fall då tomterna hade
långsmal form och vände kortsidan mot gatan. Då länet 1757 fick en ny
landshövding i Jeremias Wallén, framhöll denne i sitt tillträdestal på
rådhuset att husen i staden borde byggas reguljärt, vilket sannolikt
också innebar att långsidan helst borde vändas åt gatan.

I flera år efter Berners bortflyttning saknade Åbo en stadsarkitekt,
tydligen på den grund att magistraten inte ansåg någon av de infödda
murmästarna förtjänt av titeln och ämbetet. Vid riksdagen 1755—56
hade staden som ombud en riktig klockarfar, handelsman Chr. Trapp,
och denne vidtalade en tysk murmästare, Christ. Fried. Schröder, att
överflytta till Åbo. Schröder hade i 12 år arbetat i Stockholm, därav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free